våld mot handikappade

Skriftlig fråga 1999/2000:1088 av Viklund, Margareta (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-06-06
Anmäld
2000-06-13
Besvarad
2000-06-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 6 juni

Fråga 1999/2000:1088

av Margareta Viklund (kd) till justitieminister Laila Freivalds om våld mot handikappade

Mörkertalet för kvinnomisshandel är totalt sett stort. Förmodligen är det ännu större för gruppen funktionshindrade och förståndshandikappade. Det finns undersökningar och rapporter som tyder på att kvinnor med funktionshinder är mer utsatta för våld än andra kvinnor. Men det finns ingen statistik som belyser detta. Hälso- och sjukvården och/eller kvinnojourerna registrerar exempelvis inte om de misshandlade kvinnorna också är funktionshindrade.

Kvinnor som lever i relationer där våld och övergrepp förekommer får ofta höra hur otillräckliga de är, att de inte duger som kvinnor, att ingen annan vill ha dem, att de ska vara glada för att mannen de lever med vill det etc. När kvinnan sedan tidigare upplever skam för sitt funktionshinder och därutöver "matas" med hur otillräcklig hon är skapas en nästan omöjlig situation att kunna ta sig ur. Många kvinnor tar på sig skulden för sitt funktionshinder och för att de blir utsatta för övergrepp. Många misshandlade funktionshindrade vill inte/orkar inte medge att de blir utsatta för våld. De uppger andra förklaringar till sina blåmärken och andra skador.

Min fråga till justitieministern är:

På vad sätt tänker regeringen stärka rättsskyddet för funktions- och förståndshandikappade kvinnor/flickor?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1088 besvarad av justitieminister Laila Freivalds

den 15 juni

Svar på fråga 1999/2000:1088 om våld mot handikappade

Justitieminister Laila Freivalds

Margareta Viklund har frågat mig på vad sätt regeringen tänker stärka rättsskyddet för funktions- och förståndshandikappade kvinnor/flickor.

Mäns våldsbrott mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och att bekämpa denna brottslighet är ett prioriterat område inom rättsväsendet. Våldshandlingar mot kvinnor med funktionshinder är enligt min och regeringens uppfattning särskilt allvarliga. Det är mycket viktigt att alla kvinnor som är eller har blivit utsatta för våld får stöd och hjälp för att förändra sin situation. Det är också viktigt att kvinnor med funktionshinder som utsatts för våld får det speciella stöd och den extra hjälp som deras särskilda situation kan motivera. Här har huvudmännen inom såväl socialtjänst som hälso- och sjukvård ett särskilt stort ansvar att se till att erforderlig kompetens finns.

Enligt en bestämmelse i brottsbalken ska som försvårande omständigheter vid bedömningen av ett brotts straffvärde särskilt beaktas om den tilltalade utnyttjat någon annans skyddslösa ställning eller särskilda svårigheter att värja sig. Denna bestämmelse tar bl.a. sikte på brott som förövats mot personer med funktionshinder.

Våld mot kvinnor med funktionshinder är ett område där det fortfarande saknas kunskaper och erfarenheter. Jag delar helt Margareta Viklunds uppfattning att det är viktigt att denna fråga uppmärksammas.

För att få större kunskap om våld mot kvinnor med funktionshinder avsatte regeringen genom Kvinnofridsreformen 1 miljon kronor för projekt som riktade sig mot bland annat våld mot kvinnor med funktionshinder. Bl.a. tilldelades Handikappforum projektmedel. Projektet är inte slutfört, men en rapport ska inkomma inom kort. Förra året tilldelades Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) medel från Allmänna arvsfonden till ett projekt med syfte att utveckla verksamhet för psykiskt funktionshindrade kvinnor med erfarenhet av våld och övergrepp.

Regeringen har nyligen inrättat ett nationellt råd för kvinnofrid. Rådet är ett rådgivande organ för frågor som rör våld mot kvinnor och ska bl.a. uppmärksamma problemområden som behöver åtgärdas. Regeringen har angett att våld mot kvinnor med funktionshinder är en fråga som bör beaktas särskilt av rådet.

Ett arbete pågår alltså nu för att öka kunskapen om våld mot kvinnor med funktionshinder. Bättre kunskaper behövs för att kunna ta ställning till behovet av åtgärder för att stärka skyddet för kvinnor med funktionshinder.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.