Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Vägverkets inställning till vägskyltning

Skriftlig fråga 2003/04:41 av Johansson, Ann-Kristine (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-09-29
Anmäld
2003-09-30
Besvarad
2003-10-07
Besvarad
2003-10-08
Svar anmält
2003-10-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 september

Fråga 2003/04:41

 av Ann-Kristine Johansson (s) till statsrådet Ulrica Messing om Vägverkets inställning till vägskyltning

Allmänhetens intresse att genom skyltning vid vägar bli informerad om trafiksituationer och olika angelägna väghänvisningar är stort. Detta har ibland försvårats eller förhindrats av Vägverket. I Värmland finns ett aktuellt ärende där Vägverket nekar ett mindre företag att med skylt beskriva vägen till företagets lokaler. Vägverkets argument är att företaget inte har den kundfrekvens som krävs samt att, enligt medierna, företagets kunder kan hänvisas till aktuell hemsida för att hitta vägbeskrivningen till företaget. Detta är enligt min mening förvånande argument. Detta är ett exempel på hur en myndighet, Vägverket, sätter käppar i hjulen för ett företag att göra sig synligt för potentiella kunder, de sätter hinder för marknadsföring av företaget.

Vad avser ministern att göra med anledning av Vägverkets agerande enligt ovan?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:41 besvarad av Ulrica Messing

den 7 oktober

Svar på fråga 2003/04:41 om Vägverkets inställning till vägskyltning

Statsrådet Ulrica Messing

Ann-Kristine Johansson har frågat vad jag avser att göra för att förhindra att Vägverket sätter käppar i hjulet för mindre företag genom att neka dem vägskylt som beskriver vägen till företagets lokaler. Bakgrunden till frågan är ett aktuellt ärende i Värmland.

Av tradition har vi i Sverige haft en restriktiv inställning till reklamskyltar längs vägarna. I princip krävs alltid tillstånd för att sätta upp reklamskyltar med undantag för den plats där verksamheten bedrivs men även där krävs i vissa fall tillstånd. Orsaken till denna restriktivitet är hänsyn till trafiksäkerheten och miljön.

Reglerna för användning av vägmärken medger att lokaliseringsmärken får sättas upp som särskilda vägvisare till inrättningar. Ursprungligen var dessa märken enbart avsedda för vägvisning till allmänna inrättningar såsom vårdcentral eller kommunkontor. Efterhand har de även kommit att användas för vägvisning till företag och verksamheter.

Vägverket har nyligen tagit fram en ny handbok för vägvisning till bland annat inrättningar. Avsikten har bland annat varit att skapa större enhetlighet i tillämpningen över landet. En viktig förutsättning har också varit att bedöma hur konkurrensen mellan företag påverkas av vägvisning eller skyltning. Som grundregel ska emellertid vägmärken inte användas i marknadsföringssyfte.

I det aktuella fallet handlar det såvitt jag förstår om ett ärende som ännu så länge enbart hanterats på regional nivå och inte varit föremål för avgörande av Vägverket i sista instans. Om det överklagas och därigenom ska prövas av Vägverket, förutsätter jag att det kommer att ske i linje med den policy för enhetlig tillämpning som Vägverket tagit fram i den nya handboken.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.