Väginvesteringar
Skriftlig fråga 2005/06:1962 av Svensson Smith, Karin (-)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-07-31
- Besvarad
- 2006-08-10
- Besvarad
- 2006-08-14
- Anmäld
- 2006-10-02
- Svar anmält
- 2006-10-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 31 juli
Fråga 2005/06:1962 av Karin Svensson Smith (-) till statsrådet Ulrica Messing (s)
Väginvesteringar
Enligt ett pressmeddelande från Vägverket har regeringen gett verket tillåtelse att utnyttja anslagskrediten för att tidigarelägga starten av tre vägbyggen som tillsammans beräknas kosta nära 1,7 miljarder kronor. Kostnaden för staten under innevarande budgetår blir rimligen liten, men beslutet innebär att regeringen fortsätter att tänja på budgetlagens regler.
I den rapport som Svenska Naturskyddsföreningen nyligen sammanställt på uppdrag av Statens institut för kommunikationsanalys redovisas att motsvarande minst en tredjedel av nuvarande investeringsanslag i budgeten för 2013 redan är intecknad för att betala räntor och amorteringar. Inom en inte alltför avlägsen tid kommer riksdagen att tvingas att antingen dramatiskt lägga om och skära ned de statliga väginvesteringarna eller att dramatiskt höja anslagsnivån och därmed driva upp skattetrycket alternativt skära ned anslagen inom andra utgiftsområden. Statens geologiska institut har redovisat att med stor sannolikhet väsentligt större medel kommer att behövas för att återuppbygga eller förstärka vägar, broar, banvallar etcetera på grund av de extrema väderleksfenomen och övriga klimatförändringar som kan förväntas inträffa. Genom att ytterligare driva upp statens skuldsättning för vägbyggen begränsar regeringen i strid mot budgetlagens intentioner handlingsfriheten för framtida riksdagar.
Ämnar statsrådet vidta några åtgärder för att bryta den nuvarande utvecklingen mot att en växande andel av väginvesteringarna genomförs med kommande års anslag?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1962 besvarad av Ulrica Messing
den 10 augusti
Svar på fråga 2005/06:1962 om väginvesteringar
Statsrådet Ulrica Messing
Karin Svensson Smith har frågat mig om jag ämnar vidta några åtgärder för att bryta den nuvarande utvecklingen mot att en växande andel av väginvesteringarna genomförs med kommande års anslag.
Bakgrunden till frågan är ett pressmeddelande från Vägverket där det enligt Karin Svensson Smith står att regeringen gett Vägverket tillåtelse att utnyttja anslagskrediten för att tidigarelägga starten av tre vägbyggen. Den slutsats Karin Svensson Smith drar är att regeringen genom detta tänjer på reglerna i budgetlagen.
I budgetlagen står att ett ramanslag tillfälligt får överskridas genom att en anslagskredit tas i anspråk motsvarande högst 10 % av anvisat anslag. För Vägverkets anslag Väghållning och statsbidrag har regeringen beslutat om en anslagskredit på 10 % för de i anslaget ingående anslags- och delposterna. Något särskilt regeringsbeslut för att få utnyttja anslagskrediten behövs inte och finns följaktligen inte i detta fall. Vägverkets pressmeddelande är således felaktigt i detta avseende och regeringens agerande är helt inom budgetlagens bestämmelser.
I sin fråga använder Karin Svensson Smith ordet tidigareläggningar om de tre byggstarterna som enligt Vägverkets pressmeddelande möjliggörs. Det rör sig om tre vägutbyggnader som regeringen prioriterade högt när den nationella väghållningsplanen för perioden 2004@2015 fastställdes. Samtliga tre ska enligt planen påbörjas i perioden 2006@2007. Någon tidigareläggning är det således inte fråga om.
Jag delar Karin Svensson Smiths uppfattning att det är viktigt att vi inte begränsar framtida riksdagars handlingsfrihet. Enligt budgetlagen ska investeringar finansieras med anslag. Budgetlagen öppnar dock upp för att riksdagen kan besluta om finansiering på annat sätt. Riksdagen har också fattat vissa särskilda beslut om lånefinansiering, främst för järnvägsinvesteringar men också för prioriterade väginvesteringar. Detta har varit ett sätt att genomföra viktiga infrastrukturinvesteringar utan att i alltför hög grad begränsa framtida riksdagars handlingsfrihet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.