Vägblockader

Skriftlig fråga 2024/25:1331 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2025-07-31
Överlämnad
2025-08-01
Besvarad
2025-08-15
Svarsdatum
2025-08-15
Sista svarsdatum
2025-08-15
Anmäld
2025-08-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

Under de senaste åren har vi sett en rejäl ökning av antalet radikala klimataktivister som använder sig av destruktiva metoder, såsom vägblockader vid motorvägar och liknande störningar i infrastrukturen, i syfte att skapa uppmärksamhet kring klimatfrågan. Dessa aktioner är ofta förenade med blockader som hindrar trafiken, inklusive utryckningsfordon eller privatpersoner i en akutsituation (exempelvis en kvinna på väg till sin förlossning).

Dessa vägblockader orsakar betydande störningar och irritation bland allmänheten, och har dessutom lett till farliga fördröjningar för ambulans, brandkår och polis, vilket kan leda till mycket allvarliga konsekvenser – i värsta fall onödiga dödsfall eller andra allvarliga tragedier. Att tillåta eller tolerera den här typen av potentiellt dödliga protestverksamheter, som syftar till att stoppa viktiga samhällsfunktioner, bör vara fullständigt oacceptabelt ur ett rättsligt och säkerhetsmässigt perspektiv. De riskerar dessutom att eskalera till våld eller ytterligare olagliga handlingar, vilket kan skapa en farlig situation för både civila och myndighetspersonal. När samhället inte svarar på detta, riskerar det dessutom leda till att de lyckas underminera rättsstaten.

Lagstiftningen om sabotage skapades 1940 för att skydda Sverige mot angrepp från främmande makt. Flertalet bedömare menar att den borde gå att använda mot de som blockerat viktig infrastruktur. Högsta domstolen satte dock stopp för den tolkningen under 2025, vilket därtill fick extremisterna att mana till fler vägblockader. Det är fullständigt orimligt, inte bara för att extrema individer inom Sveriges gränser kan missbruka vår frihet, utan också då just främmande makt skulle kunna använda denna typ av aktioner mot Sverige.

Samhället kan inte tolerera metoder som hotar säkerheten och stör viktiga funktioner. Ett tydligt och kraftfullt rättsperspektiv från politikens håll, i kombination med en utvecklad och effektiv policy, är nödvändigt för att skydda samhällets funktioner och säkerställa att lag och ordning upprätthålls. Det är därför nödvändigt att förstärka lagstiftningen och myndigheternas möjligheter att agera mot olaglig protestaktivitet som blockerar vägar eller hotar offentlig säkerhet. 

Med anledning av detta vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:

 

Vilka åtgärder har ministern och regeringen vidtagit i syfte att stärka myndigheternas möjlighet att förhindra och stoppa den nämnda problematiken?

Svar på skriftlig fråga 2024/25:1331 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Svar på fråga 2024/25:1331 Vägblockader

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

Svar på fråga 2024/25:1331 av Markus Wiechel (SD)
Vägblockader

Markus Wiechel har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen vidtagit i syfte att stärka myndigheternas möjlighet att förhindra och stoppa problematiken med bland annat vägblockader.

Rätten för var och en att uttrycka sin åsikt och rätten att demonstrera är centrala i en demokrati. Det handlar om rättigheter som skyddas i våra grundlagar och i Europakonventionen, som är svensk lag. Alla begränsningar i dessa rättigheter måste möta krav på legalitet, nödvändighet och proportiona­litet.

Samtidigt är det uppenbart att vägblockader av det aktuella slaget kan få stora negativa konsekvenser. De riskerar inte bara att orsaka förseningar och frustration för allmänheten, utan kan även störa och förhindra utryckningar och brådskande transporter.

Om den allmänna ordningen störs har polisen enligt polislagen en skyldighet att ingripa och kan till exempel avlägsna en person från vägbanan. Enligt ordningslagen får polisen också upplösa en allmän sammankomst som med­för allvarlig störning av trafiken. Och om brott begås är polisen skyldig att ingripa.

Beroende på omständigheterna i det konkreta fallet kan olika brotts­rubriceringar aktualiseras.

I det rättsfall som Markus Wiechel tar upp dömdes demonstranterna i fråga för ohörsamhet mot ordningsmakten. Däremot bedömde Högsta domstolen i det aktuella fallet att det inte fanns förutsättningar att döma demonstranterna för sabotage.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder ägnade att stärka skyddet för dem som upp­rätthåller centrala funktioner för att samhället ska fungera.  Den 1 juli i år stärktes exempelvis skyddet för offentlig­anställda mot våld, hot och trakasserier. Vi bereder för närvarande även förslagen från Straffreform­utredningen, som bland annat har haft i uppdrag att göra en bred översyn av straffskalorna för att dessa på ett bättre sätt ska åter­spegla brottens allvar.

Regeringen följer utvecklingen noggrant och överväger löpande behovet av att vidta ytterligare åtgärder.

Stockholm den 15 augusti 2025

 

 

 

Gunnar Strömmer

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.