vägavgifter vid korttidsavställningar
Skriftlig fråga 1997/98:497 av Fredrik Aurelius, Nils (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-03-02
- Anmäld
- 1998-03-09
- Besvarad
- 1998-03-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Sveriges anslutning till avtalet om vägavgift för vissa tunga fordon har i vissa avseenden fått otillfredsställande konsekvenser. Framför allt behöver problemet med det begränsade utrymmet för korttidsavställningar åtgärdas. Dagens system innebär att exempelvis en lantbrukare på Öland som är kontrakterad av Vägverket för att röja snö vintertid måste ha sin bil intagen och skattad i fyra månader för den händelse att det faktisk skulle börja snöa, vilket inte alltid är fallet. Utformningen av bestämmelserna innebär att den kontrakterade kan tvingas lägga ut 10 000 kr för en eller två dagars körning under en månad.
De svenska reglerna blir därmed ett hinder för den typ av bisysslor som är viktiga i många glesbygder.
Att ingenting gjorts åt den olyckliga utformningen av reglerna är desto mera anmärkningsvärt som Eurovinjettavtalet inte hindrar att de svenska åkarna får möjlighet att erlägga vägavgift för dag, vecka och månad.
Vilka åtgärder avser skatteministern att vidtaga för att lösa de problem som de begränsade möjligheterna till korttidsavställning innebär för svenska åkare?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:497 besvarad av , ()
- Statsrådet Thomas Östros
Nils Fredrik Aurelius har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidtaga för att lösa de problem som de begränsade möjligheterna till korttidsavställning innebär för svenska åkare.
Regeringen uppdrog den 14 december 1995 åt Vägverket att i samråd med Riksskatteverket vidta nödvändiga förberedelser för att Sverige skulle kunna ansluta sig till det gemensamma vägavgiftssystem som införts i Tyskland, Danmark, Belgien, Nederländerna och Luxemburg, det s.k. Eurovinjettsystemet. Bakgrunden till Sveriges intresse av vägavgiftssystemet var att kostnadsansvaret för tung trafik borde vidareutvecklas inom ramen för EU på ett sätt som skapar likvärdiga konkurrensförutsättningar gentemot andra transportmedel m.m.
Den 3 juni 1996 överlämnade Vägverket rapporten Vägavgift i Sverige. I rapporten lämnades förslag på hur ett svenskt vägavgiftssystem skulle utformas. Utformningen bestämdes av rådets direktiv 93/89/EEG av den 25 oktober 1993 om medlemsstaters tillämpning av skatter på vissa fordon som används för godstransporter på väg och tullar och avgifter för användning av vissa infrastrukturer (EGT nr L 279, 12.11.1993, s. 32, Celex 393L0089) och det avtal som de fem länderna slutit om uttag av en avgift för tunga fordon som använder vissa vägar. I rapporten föreslogs bl.a. att vägavgiften skulle tas ut för utländska åkare på hela stamvägnätet.
Förhandlingarna med kommissionen angående vilket vägnät som skulle avgiftsbeläggas innebar dock att propositionen Vägavgift för vissa tunga fordon (prop. 1997/98:12) inte kunde lämnas förrän under hösten 1997.
Lagen trädde i kraft den 1 januari 1998. Vägavgiftssystemet består av en del för svenska fordon och en del för utländska fordon. Vägavgiften tas ut för motorfordon eller motorfordonskombinationer med en totalvikt på minst 12 000 kilogram som är avsedda uteslutande för godstransport på väg. För svenska fordon tas vägavgiften ut för perioden ett år och på hela vägnätet. För utländska fordon tas vägavgifter ut för dag, vecka, månad eller år och på alla motorvägar samt vissa andra speciellt angivna vägar eller vägsträckningar. Vägavgiftssystemet för svenska fordon har så långt möjligt knutits till fordonsskattesystemet och därför tillämpas ett centralt redovisningssystem vid betalningen. När betalning erlagts utfärdas vägavgiftsbevis. Vägavgiftsbeviset är en förutsättning för att fordonet skall få brukas. Den centrala redovisningen tar alltid viss tid vilket får till följd att snabba ibruktagande av avgiftspliktiga fordon försvåras.
För att följa upp införandet av vägavgiftssystemet i Sverige har det bildats en informell arbetsgrupp inom Regeringskansliet. I arbetsgruppen deltar även representanter från branschen. I arbetsgruppen behandlas bl.a. de administrativa rutinerna för vägavgiftssystemet och också frågan om möjligheterna till avställning. Gruppen skall arbeta skyndsamt och lämna förslag till de förändringar av regelsystemet som den anser befogade.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.