Vägar på landsbygden
Skriftlig fråga 2007/08:1322 av Larsson, Lars Mejern (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-06-11
- Inlämnad
- 2008-06-11
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2008-06-25
- Svar anmält
- 2008-08-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 juni
Fråga
2007/08:1322 Vägar på landsbygden
av Lars Mejern Larsson (s)
till statsrådet Åsa Torstensson (c)
Vägverket inför, på uppdrag av riksdag och regering, ett nytt hastighetssystem. Detta hastighetssystem är baserat på 40, 60, 80, 100 och 120 kilometer i timmen. Hastigheterna på de stora motorvägarna som upplevs som säkra ska höjas och de mer trafikfarliga och dåligt underhållna vägarna kommer få sänkt hastighet.
Tillsammans med en allt tydligare fokusering på de stora vägarna i landet avseende drift och underhåll och att Vägverket prioriterar de viktiga arbetspendlingsvägarna samt de större godstransportlederna i landet kommer skogslänen att ta stryk.
Satsningarna på en förbättrad infrastruktur i de tätbefolkade områdena är bra men frågan om hur man ska hantera de mindre trafikerade vägarna är obesvarad. Om inget görs kommer det att bli svårare att bo kvar och driva skogs- och lantbruk och annan lokal industri ute i glesbygd.
Vilka initiativ ämnar statsrådet ta så att det också i framtiden satsas på de mindre vägarna i glesbygden?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:1322 besvarad av Statsrådet Åsa Torstensson
den 25 juni
Svar på fråga
2007/08:1322 Vägar på landsbygden
Statsrådet Åsa Torstensson
Lars Mejern Larsson har frågat mig vilka initiativ jag ämnar ta så att det också i framtiden satsas på de mindre vägarna i glesbygden.
Ett vägnät av god standard i hela landet är en grundförutsättning för att kunna bedriva näringsverksamhet. För gles- och landsbygden är det viktigt att hela transportkedjan fungerar när det gäller att få in råvaror och att leverera förädlade produkter. Godstransporterna är redan i dag stora på hela vägnätet, det vill säga de enskilda vägarna och de mindre statliga vägarna liksom på riks- och Europavägarna.
En stor del av de medel som avsätts varje år till bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion används till det lågtrafikerade vägnätet. I budgetpropositionen för 2008 avsattes totalt 1 301 miljoner kronor för detta ändamål.
Längden väg med nedsatt bärighet har också minskat såväl i skogslänen som i övriga län. På viktiga näringslivsvägar har väglängden med bärighetsnedsättning minskat från 4 162 kilometer 2006 till 2 282 kilometer 2007.
Statsbidraget till enskild väghållning innebär ökade möjligheter att både bo och bedriva näringsverksamhet på landsbygd. Det förbättrar förutsättningarna att ta till vara landsbygdens traditionella resurser: skogen, malmen och andra råvaror. Det ger dessutom stora delar av befolkningen bättre tillgång till en bra miljö för rekreation samt service- och tjänsteproduktion.
Som en del i regeringens miljardsatsning på infrastruktur avsatte regeringen 100 miljoner kronor extra på enskilda vägar i budgetpropositionen för 2008.
Regeringen har avslutningsvis initierat ett arbete som ska resultera i en ny generation långsiktiga infrastrukturplaner. I ett första skede fick ett antal centrala myndigheter i uppdrag att utarbeta ett underlag för en kommande infrastrukturproposition.
Det pågår nu ett brett beredningsarbete om de prioriteringar som behöver göras för att få till stånd ett sammanhängande och fungerande transportsystem där alla transportslag bidrar till samma övergripande mål. Resultatet av detta arbete kommer att presenteras i höst i form av en infrastrukturproposition för åtgärder i hela det statliga vägnätet de kommande åren och dessutom en närtidssatsning för de närmaste åren. Efter att infrastrukturpropositionen har lagts och riksdagen fattat sitt beslut med utgångspunkt i den inleds en åtgärdsplanering. Som ett förberedande arbete genomför nu trafikverken, länsstyrelser och regioner regionala och nationella systemanalyser. Dessa kommer att fungera som underlag i åtgärdsplaneringen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.