Vad SCB kan göra för forskningen
Skriftlig fråga 2020/21:2228 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-03-17
- Överlämnad
- 2021-03-18
- Anmäld
- 2021-03-19
- Svarsdatum
- 2021-03-24
- Besvarad
- 2021-03-24
- Sista svarsdatum
- 2021-03-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Lena Micko (S)
För precis ett år sedan ställde jag en fråga (2019/20:1024) till civilministern om vikten av Statistiska centralbyråns (SCB:s) tillgänglighet för att på kortare tid, och till lägre kostnad, leverera data till forskare inom akademin. Vid kontakter med akademin har jag förstått att tillgängligheten generellt har ökat men att flera problem kvarstår. Det gäller framför allt kostnaderna för att inhämta data, något som är särskilt angeläget i tider då den så kallade replikeringsutmaningen diskuteras. Detta handlar i klartext om att färre än hälften av gjorda forskningsstudier i dag kan replikeras. Varför det ser ut så är en angelägen diskussion för forskarsamhället som i dag förs i samtliga stora forskningsländer.
För att beforska ovanstående problem är SCB en viktig nyckel, men då de i dag tar ut avgifter på flera hundra tusen kronor för att ge tillgång till ett unikt dataset är de också ett hinder. Om forskare vill replikera tidigare gjorda publikationer om ett femtiotal artiklar som alla använder lite olika data blir det finansiellt ogörligt. Kostnaderna för körningar enligt exemplet ovan skulle då landa på belopp överstigande 10 miljoner kronor, något som forskningsfinansiärer sannolikt inte är intresserade av att bekosta, eftersom det i detta fall alltså handlar mer om att verifiera robustheten i tidigare gjord forskning.
I sitt svar på min tidigare fråga svarade ministern: ”Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om tillgängligheten till Statistiska centralbyråns registerdata (skr. 2017/18:46) bedömt att full kostnadstäckning i SCB:s uppdragsverksamhet ska gälla vid uppdrag.” Men denna hållning satt i relation till den ovannämnda problematiken blir helt enkelt en omöjlig kombination. Ett förslag till lösning skulle kunna vara att SCB åläggs att alltid spara nyckeln för sina körningar så att en forskare som ber om samma dataset som någon annan fått tillgång till kan få det (om det till exempel är ett slumpmässigt urval). Det borde vara lätt att genomföra och ligger helt i linje med den allmänrådande inriktningen om ”open science”.
Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga statsrådet Lena Micko:
Vilka åtgärder statsrådet är beredd att vidta för att SCB ska kunna bidra i arbetet för att möta replikeringsutmaningen och möjliggöra en ökad grad av ”open science”?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2228 besvarad av Statsrådet Lena Micko (S)
Svar på fråga 2020/21:2228 av Betty Malmberg (M)
Vad SCB kan göra för forskningen
Betty Malmberg har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att Statistiska centralbyrån (SCB) ska kunna bidra i arbetet för att möta replikeringsutmaningen och möjliggöra en ökad grad av ”open science”.
SCB:s avgiftsfinansierade verksamhet bedrivs med full kostnadstäckning, vilket även framgår av frågeställarens bakgrundsbeskrivning. Med andra ord sätts avgifterna så att den långsiktiga självkostnaden täcks och varierar således beroende på uppdragens omfattning.
Inom den avgiftsfinansierade verksamheten har SCB påbörjat ett arbete med en gemensam ingång för statistikbeställningar. Därtill pågår arbete med att utveckla de tekniska förutsättningarna för att genomföra mikrodatauppdrag samt att förbättra rutiner och dokumentationer vilket kan förväntas leda till en effektivisering av verksamheten.
SCB har även, inom ramen för sin anslagsfinansierade verksamhet, arbetat för att öka tillgängligheten till all statistik i statistikdatabasen som öppna data. Principen om öppna data tillämpas som huvudregel och SCB har ökat utbudet av fritt tillgänglig statistik genom att göra tidigare avgiftsbelagda tjänster till öppna data.
Vid SCB finns ett användarråd för mikrodatautlämnande för forskning, med företrädare från en lång rad universitet och högskolor, som ger råd till myndigheten när det gäller utveckling av verksamheten kring utlämnande av data för forskning. SCB deltar också i Registerdatarådet som leds av Vetenskapsrådet och där ledamöterna är representanter för större registerdataägare i Sverige och från forskarsamhället. Rådets funktion är att bistå Vetenskapsrådet i att främja registerbaserad forskning och att utveckla principer som förenklar för forskare att få tillgång till data.
Jag delar frågeställarens inställning till vikten av tillgängliggörande av statistiskt material för forskningsändamål och välkomnar därför de åtgärder som SCB genomför för att förbättra tillgängligheten till sådana uppgifter. Jag utgår från att myndigheten, inom ramen för detta arbete och i dialog med användarna, även beaktar de frågor som frågeställaren lyfter. Jag kommer att följa SCB:s arbete i dessa delar och frågan om vikten av god tillgänglighet till data kommer vara fortsatt närvarande i den dialog som förs med myndigheten.
Stockholm den 24 mars 2021
Lena Micko
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.