Till innehåll på sidan

Vacciner mot covid-19 till fattiga länder och folk

Skriftlig fråga 2020/21:1271 av Amineh Kakabaveh (-)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-01-15
Överlämnad
2021-01-15
Anmäld
2021-01-19
Svarsdatum
2021-01-27
Sista svarsdatum
2021-01-27
Besvarad
2021-01-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Det finns sedan en tid bättre utsikter att i den rika delen av världen besegra den pågående pandemin tack vare de vacciner som börjat produceras. Det kommer dock att dröja innan pandemin nått sin fulla styrka och vaccinerna nått fattiga länder i Afrika, Asien och Latinamerika.

Det finns alltså anledning att befara att den allmänt skeva fördelningen av ekonomiska resurser i världen även kommer att gälla fördelningen av vacciner mot covid-19.

Sverige och andra länder inom EU och västvärlden, där pandemin först fick fäste, brottas i dag självklart med att vaccinera sin egen befolkning. Men snart kommer pandemin med stor sannolikhet att sprida sig till fattiga och folkrika länder.

Sverige tillhör de länder som inom en inte alltför avlägsen framtid kommer att ha vaccinerat större delen av sin befolkning. Detsamma gäller även en del andra länder inom EU. Samtidigt som detta sker kommer fattiga länder och folk sannolikt att lida akut brist på vacciner.

Samtidigt som pandemin sprider sig och grasserar i världen har vi sett hur världens diktaturregimer, som Iran men också den avgående Trump, använder den i sitt nationella och internationella politiska spel. President Trump gjorde det genom att nonchalera den helt. I det politiska maktspelet mellan Iran och USA använder båda sidor pandemin och vaccinet som politiskt tillhygge. USA under Trump var motsträvigt när det gällde att förse Iran med vacciner, och den iranska regimen svarar med att inte ta emot några vacciner från väst. Man har med andra ord uppnått en perfekt destruktiv låsning, som går ut över det iranska folket som är hårt drabbat av pandemin. 

Pandemin i sig tar inga politiska hänsyn. I många av världens länder råder ekonomisk ojämlikhet. Förmodligen kan en del rika köpa vaccin privat, men större delen av befolkningen har inte den möjligheten.

Om man anser att alla människor har samma värde påbjuder solidariteten och humaniteten Sverige, som har varit ledande i detta avseende, att göra en insats för världens fattiga och pandemidrabbade.

Därför menar jag att Sverige och EU borde ge de hårdast drabbade länderna katastrofbistånd till exempel i form av olika vaccinationsprogram.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Kommer ministern att för Sveriges del och inom EU ta upp frågan om katastrofbistånd till exempel i form av vaccinationsprogram till de fattiga länder och folk som med stor sannolikhet framöver kommer att drabbas mycket hårt av covid-19-pandemin?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1271 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)

Utrikesdepartementet Statsrådet Lövin Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1271 av Amineh Kakabaveh (-) Vacciner mot covid-19 till fattiga länder och folk

Amineh Kakabaveh har frågat mig om jag för Sveriges del och inom EU kommer att ta upp frågan om katastrofbistånd till exempel i form av vaccinationsprogram till de fattiga länder och folk som med stor sannolikhet framöver kommer att drabbas mycket hårt av covid-19-pandemin.

Sverige ingår i den EU-gemensamma upphandlingen av vaccin mot covid-19, som redan från början har haft en uttalad ambition att bidra till global vaccintillgång. EU har investerat i vaccinforskning och EU:s förköpsavtal bidrar med avgörande resurser som skyndar på vaccinutveckling och utökad produktionskapacitet som kommer hela världen till del, inte bara den egna befolkningen.

Sverige verkar aktivt för att säkerställa tillgång till vaccin mot covid-19 för alla länder. Detta handlar både om solidaritet och om att så snabbt som möjligt få ett slut på pandemin, vilket också gynnar Sveriges befolkning. Under 2020 bidrog Sverige med 100 miljoner kronor till den globala mekanismen Covax för tillgång till covid-19-vaccin som leds av Världshälsoorganisationen samt den globala vaccinalliansen Gavi. Tillsammans har EU och medlemsstaterna hittills bidragit med över 870 miljoner euro till Covax. EU har dessutom investerat i vaccinforskning och genom förköpsavtal bidragit med avgörande medel för att skynda på utveckling och testning av lovande vaccinkandidater och utveckling av produktionskapacitet vilket gynnar hela världen, inte bara vår egen befolkning.

Samtidigt har världsbanken även beslutat att tillföra upp till 12 miljarder USD i lånemedel – 6 miljarder via IBRD och 6 miljarder via IDA – för upphandling av vaccindoser. Dessa lånemedel kan dock enbart användas för att köpa redan godkända vacciner, samt täcka omkostnader relaterade till distribution och vaccination.

Det är också glädjande att USA nu aviserat att de kommer ansluta sig till Covax och stötta den globala fördelningen av vaccin globalt.

Statsminister Stefan Löfven har uttryckt ett starkt stöd för global tillgång till vaccin mot covid-19, bland annat i en debattartikel tillsammans med andra stats- och regeringschefer i Washington Post den 15 juli 2020 och i sitt anförande vid FN:s generalförsamlings specialsession om covid-19-pandemin den 3 december 2020. Sverige är också biståndsgivare till vaccinalliansen Gavi, där vi bidrar med 350 miljoner kronor årligen för att säkerställa tillgång till grundläggande vaccinationer i låg- och lägre medelinkomstländer.

Trots dessa insatser återstår ett stort arbete för att säkerställa tillgång till vacciner, och genomföra vaccinationer, världen över. Regeringen kommer att fortsätta verka för global tillgång till vaccin mot covid-19.

Stockholm den 27 januari 2021

Isabella Lövin

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.