Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

vaccin mot Bilharzia

Skriftlig fråga 2000/01:517 av Pålsson, Chatrine (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-01-09
Anmäld
2001-01-16
Besvarad
2001-01-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 januari

Fråga 2000/01:517

 av Chatrine Pålsson (kd) till utrikesminister Anna Lindh om vaccin mot bilharzia

Mellan 200 och 300 miljoner människor i Afrika och Asien beräknas lida av sjukdomen bilharzia eller snäckfeber. Sjukdomen har ett långsamt förlopp med tydliga symtom såsom feber, blodig diarré respektive urin och lever- och njurskador följer. Om inte infektionen behandlas förekommer dödsfall, främst på grund av njursvikt. Enligt utsago existera det i dag ett vaccin som botar såväl snäckfeber som en närbesläktad parasitsjukdom hos boskap. Ett läkemedelsföretag har köpt patentet på vaccinet för boskap men dessvärre har inte företag visat intresse för vaccinet mot snäckfebern. Skälet till detta är att det inte är ekonomiskt gynnsamt att sälja läkemedel till fattiga länder.

Ett stort antal människor dör varje år i Afrika i bl.a. aids. Därför är det oerhört viktigt att läkemedel som existerar och som kan förebygga och bota allvarliga sjukdomar även används. Många som drabbas av snäckfebern arbetar med att bruka jord. Om det saknas arbetskraft kan det jordbruksstöd som utgår från västvärlden därför inte till fullo utnyttjas. Således är det inte endast en mänsklig tragedi utan leder till att landets försörjningsförmåga försvåras ytterligare.

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta så att Sverige verkar för att vaccinet mot snäckfebern kommer människor som är i behov av det, till del?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:517 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall

den 19 januari

Svar på fråga 2000/01:517 om vaccin mot bilharzia

Statsrådet Maj-Inger Klingvall

Chatrine Pålsson har frågat utrikesministern vilka åtgärder hon avser vidtaga så att Sverige verkar för att vaccinet mot "snäckfebern" kommer människor, som är i behov av det, till del. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Bilharzia ("snäckfeber") är ett allvarligt problem som drabbar många människor i fattiga länder. Redan år 1978 skapades inom Världshälsoorganisationen (WHO) ett särskilt program för stöd till forskning om tropiska sjukdomar, inklusive av bilharzia. Inom den del av det svenska biståndet som går till forskning på hälsoområdet har vaccinforskning som rör just tropiska parasitsjukdomar varit högt prioriterad under många år. Sverige har ända sedan det särskilda programmets tillkomst givit stöd till tropikforskning inom WHO. Under år 2000 tilldelades programmet 20 miljoner kronor av Sida, och samma belopp avsätts för innevarande år.

Det är i allmänhet ganska få lovande vaccinkandidatmolekyler som utvecklas hela vägen till färdiga vacciner som kan användas på människor. WHO saknar de resurser som krävs för att ta en produkt från experimentstadiet i laboratoriet till ett användbart vaccin som kan användas inom vanliga vaccinationsprogram. Det krävs mycket stora investeringar för att utföra alla nödvändiga prövningar för att bruka ett nytt vaccin på människor. Under 1990-talet gick därför WHO-programmet alltmer in för att också påverka och samverka med industrin i vad gäller utveckling av både läkemedel och vacciner mot de sjukdomar som drabbar stora grupper av människor som i dag saknar tillgång till behandling. Det har lett till att ett ökande antal produkter kommit ut på marknaden under de senaste åren med stöd av tropikforskningsprogrammet, även om väldiga behov ännu kvarstår.

Det finns också några svenska forskargrupper som har fått eller får stöd av Sida till forskning om bilharzia. Det gäller såväl grundläggande vaccinforskning som forskning om hur man kan förebygga och kontrollera att sjukdomen utbreds. Man vet att ett vaccin aldrig ger ett hundraprocentigt skydd om man hela tiden fortsätter att utsättas för ny smitta. Det är därför nödvändigt att @ samtidigt som man utvecklar vacciner @ försöka tillse att människor inte konstant utsätts för smitta. Förbättrad tillgång till vatten och sanitära anläggningar är viktiga i detta arbete, ävensom utbildningsinsatser. Sida stöder också forskning för att kunna vidtaga effektiva åtgärder inom jordbruket så att smittspridningen ej ytterligare ökas genom stillastående vatten, exempelvis vid dammbyggen i och för bevattningssystem.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.