Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

VA-taxor för olika boendeformer

Skriftlig fråga 2002/03:392 av Hellberg , Owe (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-01-13
Anmäld
2003-01-21
Besvarad
2003-01-22
Svar anmält
2003-01-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 januari

Fråga 2002/03:392

 av Owe Hellberg (v) till miljöminister Lena Sommestad om VA-taxor för olika boendeformer

Enligt företrädare på Svenska Kommunförbundet är det helt klart att kostnaden för att anlägga och driva VA-verksamhet skiljer sig åt mellan boendeformerna. Kostnaderna för enfamiljshus är betydligt högre än för flerfamiljshus. Trots detta gör många kommuner ingen eller väldigt liten skillnad i sin taxesättning, framför allt när det gäller förbrukningsavgiften. Beträffande anläggningsavgiften är skillnaden större, men fortfarande kan frågan ställas om även den speglar en rättvis prissättning mellan de olika boendeformerna.

Kommunerna sätter själva sina taxor. Taxorna får inte överstiga självkostnaden för verksamheten totalt, men lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar säger väldigt lite om hur kostnaderna ska fördelas mellan de olika boendeformerna. I lagen nämns begreppen "fastighet" och "en avgiftssättning utifrån skälig och rättvis grund". Begreppen är otydliga och kommunernas avgiftssättning speglar inte skillnaderna mellan boendeformerna i förhållande till de faktiska kostnaderna.

Jag vill fråga ministern:

Kommer ministern att ta några initiativ till att förtydliga lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar så att kommunernas VA-taxor blir rättvisare mellan de olika boendeformerna?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:392 besvarad av Lena Sommestad

den 22 januari

Svar på fråga 2002/03:392 om VA-taxor för olika boendeformer

Miljöminister Lena Sommestad

Owe Hellberg har frågat mig om jag kommer att ta några initiativ till att förtydliga lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar så att kommunernas VA-taxor blir rättvisare mellan de olika boendeformerna.

I dag gäller att de avgifter som en huvudman för en allmän VA-anläggning tar ut inte får överskrida vad som behövs för att täcka nödvändiga kostnader för anläggningen. Avgiftsskyldigheten ska fördelas mellan fastigheterna på skälig och rättvis grund. Avgift ska utgå enligt taxa som huvudmannen utformar i överensstämmelse med de angivna grunderna. Avgift kan utgå som engångsavgift och som periodiska avgifter.

Regeringen beslutade den 14 mars 2002 att tillkalla en särskild utredare att göra en översyn av den lagstiftning som rör allmänna vatten- och avloppsanläggningar. Utredaren ska göra en allmän översyn av VA-lagstiftningen och lämna förslag till de författningsändringar som behövs.

Av avsnittet om avgifter i utredningsdirektivet framgår bland annat följande. De avgifter som en huvudman för en allmän VA-anläggning tar ut får inte överskrida vad som behövs för att täcka de nödvändiga kostnaderna för anläggningen. Denna självkostnadsprincip ska fortsätta att gälla. Beträffande vissa kostnader kan det emellertid råda tveksamhet om de är att betrakta som nödvändiga i lagens mening. Det gäller till exempel kostnader för olika miljöförbättrande åtgärder i samband med behandling av dagvatten och annat avloppsvatten. Utredaren bör därför överväga i vilken utsträckning begreppen nödvändiga kostnader behöver klarläggas och preciseras. En förutsättning för att det ska vara möjligt att bedöma om de avgifter en huvudman tar ut överensstämmer med de regler som gäller för avgiftsuttaget är att VA-verksamheten redovisas skild från annan verksamhet som huvudmannen bedriver. Det bör därför övervägas om det bör införas särskilda regler för redovisning av VA-verksamhet. Enligt VA-lagen ska det samlade avgiftsuttaget fördelas mellan fastigheterna på skälig och rättvis grund. Lagen ger visst utrymme för att engångsavgifter för viss eller vissa fastigheter kan bestämmas med hänsyn till de särskilda kostnaderna för den eller de aktuella fastigheterna, så kallad särtaxa. För periodiska avgifter finns vissa möjligheter att besluta om en särskild säsongstaxa. Det bör övervägas om det finns behov av andra regler för användning av sär- och säsongstaxa eller om möjligheterna att använda sådana taxor bör ändras. Vid överväganden om ändrade regler för avgiftsuttaget ska de bostadspolitiska aspekterna beaktas. Utredaren ska enligt uppdraget särskilt uppmärksamma de ekonomiska konsekvenserna för staten, kommuner och enskilda samt de samhällsekonomiska konsekvenserna av sitt förslag. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 juni 2004.

Så snart utredaren lämnat sitt förslag kommer det att på sedvanligt sätt remitteras och beredas inom Regeringskansliet. Då kommer jag att ha det underlag som jag behöver för att ta ställning till om och i vilken utsträckning det behövs lagändringar för att VA-taxorna ska uppfattas som rättvisa.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.