Utvisningar till failed states
Skriftlig fråga 2009/10:49 av Ceballos, Bodil (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-10-07
- Anmäld
- 2009-10-08
- Besvarad
- 2009-10-13
- Svar anmält
- 2009-10-13
- Besvarad
- 2009-10-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 oktober
Fråga
2009/10:49 Utvisningar till failed states
av Bodil Ceballos (mp)
till statsrådet Tobias Billström (m)
Förutom svaga stater har vi också så kallade failed states. Sverige ligger på en hedrande plats 175 av 177 endast omsprunget av två av våra nordiska grannar. Denna rankning görs med jämna mellanrum och utgår från tolv olika faktorer. Under 2009 ligger ett antal av de länder vi skickar tillbaka flyktingar till bland topp 10, till exempel Afghanistan och Irak. Ett land som nu också är aktuellt för utvisningar från Sverige i lite större skala är Burundi som ligger på 24:e plats av 177, det vill säga inte en särskilt hedrande plats.
Kännetecknande för failed states är bland annat att de inte har kapacitet att skydda sin egen befolkning. Även om regeringarna lovar att de ska ta hand om återvändande flyktingar är det inte säkert att de sedan kan skydda dem mot allehanda privata och offentliga förövare på den lokala nivån. Staten har inte alltid kontroll ens över de offentliga myndigheterna på olika nivåer.
De flesta flyktingarna brukar finnas i grannländerna, så också i fallet Burundi. En stor del har fått tanzaniskt medborgarskap, många har tagit sig till USA, en grupp håller på att återvända från grannländerna. Till Sverige har det kommit en liten grupp burundier, däribland människorättsförsvarare. Brotten mot de mänskliga rättigheterna är omfattande i Burundi enligt rankningen. Att skicka motståndare till den nuvarande regimen tillbaka innebär en stor risk att utsätta dessa människor för fara.
Jag vill därför fråga statsrådet:
Avser statsrådet att ta initiativ till ett förtydligande i till exempel regleringsbrevet till Migrationsverket att i bedömningarna särskilt uppmärksamma riskerna med att skicka människor tillbaka till svaga eller failed states?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:49 besvarad av Statsrådet Tobias Billström
Svar på fråga
2009/10:49 Utvisningar till failed states
Statsrådet Tobias Billström
Bodil Ceballos har frågat mig om jag avser att ta initiativ till ett förtydligande i till exempel regleringsbrevet till Migrationsverket att i bedömningarna särskilt uppmärksamma riskerna med att skicka människor tillbaka till svaga stater eller failed states.
De risker som kan finnas vid ett återvändande bedöms alltid under asylprocessen för det enskilda ärendet. Detta sker oavsett till vilken stat återvändandet äger rum. I de fall en asylsökande gör gällande att han eller hon löper risk från privata eller offentliga förövare på den lokala nivån åligger det Migrationsverket och migrationsdomstolarna att ta ställning till om hemstaten har förmåga och vilja att skydda den enskilde.
Migrationsöverdomstolen har den 6 oktober 2009 gett vägledning om hur bestämmelsen om skydd vid inre väpnad konflikt (4 kap. 2 § första stycket 2 utlänningslagen) ska tolkas, innefattande även situationer när det saknas en fungerande myndighetsstruktur i ett land. Det är på det sättet som Migrationsverket ska få vägledning.
I de fall nya omständigheter inträffar efter ett lagakraftvunnet avgörande tas i enlighet med bestämmelserna om verkställighetshinder ställning till om verkställighet inte ska ske och om grund för uppehållstillstånd finns.
Utvärderingsutredningen har i sitt slutbetänkande Den nya migrationsprocessen (SOU 2009:56) dragit slutsatsen att den nya instans- och processordningen i huvudsak fungerat väl. Utredningen har samtidigt påpekat, att rättsutvecklingen på området endast är inledd.
Mot bakgrund av ovanstående ser jag inte anledning till någon åtgärd av det slag Bodil Ceballos aktualiserar.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

