Utvisning på grund av brott
Skriftlig fråga 2019/20:296 av Katarina Brännström (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-10-30
- Överlämnad
- 2019-10-31
- Anmäld
- 2019-11-05
- Svarsdatum
- 2019-11-06
- Besvarad
- 2019-11-06
- Sista svarsdatum
- 2019-11-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Varje år släpps ca 20–30 personer fria trots att de i Sverige har dömts till utvisning på grund av brott. Det rapporterade SR Göteborg den 24 oktober 2019. Detta är orimligt. Det rör sig om personer som kan ha dömts för allvarliga brott. De har fått straffet förenat med utvisning. I vissa har straffet blivit mildare just för att det är förenat med utvisning.
Skälen till att personerna inte utvisas är flera. Ett skäl är att vissa länder inte vill ta emot sina egna medborgare om de vägrar återvända till landet frivilligt.
Sverige ska självklart verka för fungerande återtagandeavtal med andra länder. Detta i syfte att fler länder ska ta emot sina egna medborgare oavsett om de återvänder frivilligt eller med tvång. Detta är dock en åtgärd Sverige inte förfogar över ensidigt utan där vi är beroende av hur andra länder agerar.
Vi måste därför även vidta åtgärder här i Sverige. Fotboja och förvar är åtgärder som bör användas då en person som dömts för utvisning på grund av brott och vägrar medverka frivilligt till återvändandet.
Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är:
Vilka åtgärder som Sverige förfogar över ensidigt vidtar ministern för att förhindra att personer som dömts för utvisning på grund av brott släpps fria efter avtjänat fängelsestraff?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:296 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Ju2019/03559/POL
Justitiedepartementet
Ju
s
titie- och migrationsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:296 av Katarina Brännström (M)
Utvisning på grund av brott
Katarina Brännström har frågat mig vilka åtgärder som Sverige ensidigt förfogar över som jag avser att vidta för att förhindra att personer som dömts för utvisning på grund av brott släpps fria efter avtjänat fängelsestraff.
Det är viktigt att beslut fattade av våra myndigheter också går att verkställa och återvändandefrågorna är därför prioriterade av regeringen.
De senaste åren har en rad åtgärder vidtagits för att öka återvändandet, både det frivilliga, som ju är huvuddelen av återvändandet, och det som sker med tvång. Återvändandesambandsmän har placerats ut på ambassader i flera nyckelländer såsom Afghanistan och Libanon. Dialog med mottagarländer har bland annat resulterat i ett samförståndsavtal om återtagande med Afghanistan. Förvarskapaciteten har utökats successivt sedan 2016 och uppgår nu till 520 platser, vilket är en ökning med drygt 100 procent sedan 2016.
Den 1 juli 2018 trädde också en lagändring i kraft som ger polisen utökade möjligheter att utföra arbetsplatsinspektioner, vilket har bidragit till att antalet sådana inspektioner har ökat. Detta kommer att underlätta arbetet med att påträffa personer som håller sig undan.
För närvarande pågår också en revidering av återvändandedirektivet som syftar till att effektivisera medlemsstaternas återvändandeförfaranden.
De senaste åren har präglats av en hög takt i återvändandet. Sedan 2014 har nära 80 000 före detta asylsökande lämnat Sverige, antingen till sitt hemland eller till ett annat EU-land i enlighet med Dublinförordningen. Det är nästan 1 200 personer per månad.
Regelverket om utvisning på grund av brott har inte genomgått några större förändringar sedan 1994. Regeringen har vidtagit olika åtgärder, bl.a. på det straffrättsliga området, som innebär att det i fler fall går att besluta om utvisning av den som döms för ett brott. Ytterligare åtgärder behöver emellertid vidtas och regeringen arbetar därför med att tillsätta en utredning i syfte att göra en bred översyn av lagstiftningen om utvisning på grund av brott i syfte att fler brottsdömda än i dag ska kunna utvisas. Inom ramen för denna utredning kommer utredaren även titta på hur man, med bibehållen rättssäkerhet, kan effektivisera verkställigheten av beslut om utvisning på grund av brott.
Stockholm den 6 november 2019
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.