Utvisning på grund av brott
Skriftlig fråga 2019/20:1296 av Ludvig Aspling (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-05-05
- Överlämnad
- 2020-05-06
- Anmäld
- 2020-05-07
- Sista svarsdatum
- 2020-05-13
- Svarsdatum
- 2020-05-27
- Besvarad
- 2020-05-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
I en artikel i Dagens Nyheter daterad den 20 april 2020 svarar ministern följande på frågan om huruvida fler utvisningar till övervägande del har ett signalvärde eller om det är belagt att detta även är ”brottsdämpande”.
”Min bild är att hotet om utvisning i många fall upplevs som mycket värre än att behöva ta böter eller några månader i fängelse här. Och det är precis det vi vill uppnå.”
I kommittédirektiv 2020:44 står följande om skälen till behovet av reform av reglerna:
”Det är av största vikt att rättsstaten kan upprätthålla tryggheten i samhället och respekten för lagarna. Kravet på laglydighet gäller lika för svenska och utländska medborgare. Stödet och förtroendet för rättsstaten och migrationspolitiken är beroende av att utlänningar som kommer till landet följer de lagar som finns och avhåller sig från kriminalitet”.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Utgår ministern ifrån att en skärpning av utvisningsreglerna kommer att ha en avskräckande allmänpreventiv effekt så att färre utländska medborgare, allt annat lika, kommer att begå brott eller avser ministern att vidta ytterligare åtgärder?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1296 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Ju2020/01725/POL
Justitiedepartementet
Justitie- och migrationsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1296 av Ludvig Aspling (SD)
Utvisning på grund av brott
Ludvig Aspling har frågat mig om jag utgår ifrån att en skärpning av utvisningsreglerna kommer att ha en avskräckande allmänpreventiv effekt så att färre utländska medborgare, allt annat lika, kommer att begå brott eller om jag avser att vidta ytterligare åtgärder.
För regeringen är det angeläget att såväl utländska som svenska medborgare följer vår lagstiftning.
Brottsligheten i landet har tagit sig nya mer avancerade och grova uttryck, bl.a. i form av en ökad brottslighet inom ramen för kriminella nätverk. Vi har också en allvarlig kriminalitet med heders- eller hatbrottsmotiv. En del av denna brottslighet begås av utländska medborgare.
När en utländsk medborgare gör sig skyldig till allvarlig brottslighet måste det finnas förutsättningar för att utvisa personen. Regeringen har därför den 30 april 2020 beslutat att tillsätta en utredning som bland annat ska göra en bred översyn av lagstiftningen om utvisning på grund av brott. En fråga som utredningen ska uppmärksamma särskilt är hur reglerna kan skärpas beträffande hedersrelaterad brottslighet och hatbrott. Syftet med utredningen är att fler brottsdömda utländska medborgare än i dag ska kunna utvisas.
Härutöver har regeringen vidtagit en rad åtgärder för att motverka brottslighet i kriminella nätverk. Det 34-punktsprogram mot gängkriminalitet som presenterades i höstas saknar motstycke i svensk kriminalpolitik. Regeringen har redan fattat beslut om ett tjugotal av åtgärderna, och fler är på gång.
Vidare kraftsamlar regeringen på det brottsförebyggande området och har tagit fram det första nationella brottsförebyggande programmet på 20 år, med gemensamma målsättningar inom alla politikområden.
Regeringen har också genomfört ett antal straffskärpningar som även inneburit ökade förutsättningar att besluta om utvisning på grund av brott. Det gäller exempelvis lagstiftningen mot människohandel och människoexploatering. Vidare har straffen skärpts för vissa allvarliga våldsbrott såsom grov misshandel och för grovt vapenbrott.
Det är min bestämda uppfattning att de åtgärder över ett brett fält som nu vidtas kommer att få en allmänpreventiv effekt. Fler individer kan förväntas avhålla sig från att begå brott och fler kriminella kommer att kunna utvisas ur landet. Det är emellertid ett arbete som kräver långsiktighet och uthållighet hos alla berörda för att ge resultat.
Stockholm den 26 maj 2020
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.