utvisning på grund av brott
Skriftlig fråga 2003/04:551 av Johnsson, Jeppe (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-01-13
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Anmäld
- 2004-01-20
- Besvarad
- 2004-01-28
- Svar anmält
- 2004-01-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 13 januari
Fråga 2003/04:551
av Jeppe Johnsson (m) till justitieminister Thomas Bodström om utvisning på grund av brottSverige ska vara ett öppet samhälle. En tydligare syn på människors rättigheter, skyldigheter och möjligheter lägger grunden för detta. En grundläggande skyldighet utgörs av att inte bryta mot lagen.
För invandrares och flyktingars del och naturligtvis även för svenska medborgare är det viktigt att klart markera att vi inte accepterar ett kriminellt beteende varken av svenskar eller av dem som av olika anledningar vill bosätta sig i vårt land.
För att med dagens lagstiftning dömas till utvisning krävs, i praktiken, att straffvärdet för brottet är ett relativt långt fängelsestraff samt att man har anledning att misstänka att den dömde kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslig verksamhet eller att brottet med hänsyn till den skada, fara eller kränkning som brottet har inneburit för enskilda eller allmänna intressen är så allvarligt att han inte bör få stanna. Vidare finns ett antal begränsningar som gör att antalet domar med utvisning begränsas.
Är justitieministern beredd att se över och skärpa lagstiftningen då det gäller utvisning på grund av brott?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:551 besvarad av Thomas Bodström
den 28 januari
Svar på fråga 2003/04:551 om utvisning på grund av brott
Justitieminister Thomas Bodström
Jeppe Johnsson har frågat mig om jag är beredd att se över och skärpa lagstiftningen då det gäller utvisning på grund av brott.
De nuvarande bestämmelserna om utvisning på grund av brott innebär att en utlänning får utvisas ur Sverige om han eller hon döms för ett brott som kan leda till fängelse eller om en domstol undanröjer en villkorlig dom eller skyddstillsyn som han eller hon dömts till. Utlänningen får dock utvisas endast om det utdömda straffet är ett svårare straff än böter och det kan antas att den dömde kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet här i landet eller om brottet är så allvarligt att han eller hon inte bör få stanna kvar i Sverige. Utvisning på den senare grunden förutsätter normalt att brottet har ett straffvärde om minst ett år. Även flyktingar kan utvisas om brottet är synnerligen grovt. Den som var under 15 år vid tidpunkten för ankomsten till Sverige och som varit här i fem år när åtalet väcks kan inte utvisas. Utvisning kan inte heller ske om den dömda personen riskerar dödstraff, kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.
Dessa regler, som tillkom 1994, innebar en skärpning av den tidigare lagstiftningen. Inte ens vid relativt lindriga brott som till exempel snatteribrott är det uteslutet att en domstol beslutar om utvisning. Ändringarna har gett domstolarna större möjlighet att döma till utvisning på grund av brott, framför allt när det gäller personer som saknar anknytning till Sverige.
Jeppe Johnsson uppger att det finns begränsningar i lagstiftningen som gör att antalet domar med utvisning begränsas. Jag vill påpeka att ett beslut om utvisning på grund av brott och det förbud att återvända till Sverige för viss tid eller för alltid som ska meddelas är en mycket ingripande åtgärd för den enskilde och hans eller hennes närmaste. Det gäller särskilt för personer som vistats lång tid i Sverige och som har familj och barn här. Jag vill understryka att det är möjligt för domstolarna att utvisa utlänningar på grund av brott även om de har familjeanknytning till Sverige.
Lagstiftningen är enligt min mening väl avvägd när det gäller möjligheten att utvisa utlänningar på grund av brott å ena sidan och de begränsningar i denna möjlighet som finns å den andra sidan. Inget tyder heller på att lagen tillämpas på ett för utländska brottslingar alltför fördelaktigt vis. Jag avser därför inte att se över bestämmelserna i syfte att skärpa lagstiftningen ytterligare.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.