Till innehåll på sidan

Utvisning av kristna irakier

Skriftlig fråga 2008/09:1160 av Wahlström, Göte (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-08-18
Anmäld
2009-08-20
Besvarad
2009-09-01
Svar anmält
2009-09-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 18 augusti

Fråga

2008/09:1160 Utvisning av kristna irakier

av Göte Wahlström (s)

till statsrådet Tobias Billström (m)

Enligt Sveriges radio och Assyrian International News Agency befinner sig i dag fyra miljoner irakier på flykt. Förföljelsen av kristna irakier har varit ihållande de senaste åren och den 15 juli 2009 rapporterade FN-organet UNHCR att våldet gentemot kristna minoriteter eskalerat i Irak. Sveriges Radio och Ekot uppgav vidare den 11 augusti att det förekommer systematiskt våld mot icke-muslimer i Irak efter att ha följt 25 kristna assyrier som i år utvisats till Bagdad. Nina Shea på den amerikanska regeringens organ mot religiös förföljelse i Washington kallar situationen i Irak för religiös rensning. Den nederländske parlamentarikern Joël Voordewind pekar dessutom i en rapport på det faktum att av de 400 000 kristna irakier som är kvar i landet lever endast 100 000 i "relativ säkerhet”. Detta är uppgifter som alla pekar på att kristna irakier har ett stort skyddsbehov. Trots det osäkra säkerhetsläget för irakiska flyktingar har FN:s flyktingorgan i Turkiet identifierat en kristen irakier som har utvisats från Sverige. UNHCR i Ankara har, till skillnad från Sverige, ansett att mannen har rätt till skydd och gett honom flyktingstatus.

Sverige ska vara en fristad för människor som förföljs. Den svenska lagstiftningen är uppbyggd för att ta hänsyn till att världen förändras och våra kunskaper om förföljelse ökar. Situationen i Irak är nu inne i en oroande utveckling. Då ter det sig särskilt häpnadsväckande att Migrationsverket, med hänvisning till lagstiftning och gällande praxis, menar att förföljelse av kristna människor inte är tillräckligt skäl för att de som drabbas och flyr till vårt land ska få skydd.

Jag vill därför fråga statsrådet Tobias Billström:

Mot bakgrund av vad som anförts, vilka initiativ avser statsrådet att vidta beträffande rättsläget för asylsökande från Irak?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:1160 besvarad av Statsrådet Tobias Billström

den 1 september

Svar på fråga

2008/09:1160 Utvisning av kristna irakier

Statsrådet Tobias Billström

Göte Wahlström har frågat mig vilka initiativ jag mot bakgrund av vad som anförs i frågan avser att ta beträffande rättsläget för asylsökande från Irak.

Inledningsvis vill jag hänvisa till vad jag nyligen uttalat i svar på interpellation 2008/09:580 av Bodil Ceballos om avvisningar av kristna till Irak.

Skyddsgrunderna i 1951 års flyktingkonvention är i sin helhet införda i utlänningslagen. Därutöver ger utlänningslagen skydd i enlighet med andra internationella överenskommelser som Sverige åtagit sig att följa. Utlänningslagen ger även skydd i vissa situationer som inte omfattas av någon internationell överenskommelse. Det rör sig alltså här om rent nationella åtaganden.

Migrationsverket och migrationsdomstolarna har ansvar för att tillämpa utlänningslagen. Migrationsöverdomstolen är prejudikatinstans. Denna ordning, som infördes den 31 mars 2006 med rättssäkerhet i asylprocessen som ett huvudsyfte, har nyligen utvärderats. Utvärderingsutredningen konstaterar i sitt slutbetänkande Den nya migrationsprocessen (SOU 2009:56) att reformen i huvudsak fallit väl ut. Både domstolarna och Migrationsverket arbetar fortlöpande med att förbättra organisationer och rutiner och rättsutvecklingen på området har endast inletts.

Den information som tas fram och de bedömningar som görs av FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) tillvaratas regelmässigt i asylprocessen men svenska förvaltningsmyndigheter och domstolar är inte skyldiga att lägga UNHCR:s bedömningar till grund för sina avgöranden. Däremot är dessa myndigheter skyldiga att tillämpa den lag riksdagen beslutat om. Ofta går UNHCR även ut med vädjanden om att länder bör göra hänsynstaganden som går utöver internationella överenskommelser. I vissa fall svarar utlänningslagen mot vad UNHCR vädjar om, i andra fall inte. Förklaringen är att UNHCR:s mandat är vidare än de förpliktelser som flyktingkonventionen lägger på de stater som ratificerat konventionen.

Vad gäller frågan om avvisning eller utvisning efter ett avslag på asylansökan vill jag påminna om att det är en skyldighet för den enskilde att respektera domstolarnas och förvaltningsmyndigheternas domar och beslut i dessa fall på samma sätt som när det gäller tillämpningen av annan lagstiftning.

Den utlänningslag och den instans- och processordning som riksdagen beslutade om 2005 ger enligt min mening goda förutsättningar för att de som söker asyl i Sverige ska få det skydd de behöver. Migrationsverket och migrationsdomstolarna har ansvar för att tillämpa utlänningslagen i enskilda fall och jag avser inte att ta några initiativ för att ändra denna ordning.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.