utvidgad inpasseringskontroll
Skriftlig fråga 2003/04:1473 av Strandberg, Torkild (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-07-30
- Besvarad
- 2004-08-12
- Besvarad
- 2004-08-16
- Anmäld
- 2004-09-14
- Svar anmält
- 2004-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 juli
Fråga 2003/04:1473
av Torkild Strandberg (fp) till justitieminister Thomas Bodström om utvidgad inpasseringskontrollSedan februari 2004 är det tillåtet att tillämpa allmän inpasseringskontroll på anstalter. Möjligheten är dock omgärdad med en rad regleringar som riskerar att göra tillämpningen onödigt krånglig. Ännu har inpasseringskontrollen inte påbörjats på till exempel Hall.
Regeringen valde att endast tillåta utfärdande av tillstånd för allmän inpasseringskontroll på endast tre månader i taget. Behovet av att trygga säkerheten på anstalter är dock konstant. Att behöva vänta på tillstånd för en sådan kontroll innebär att när sådan säkerhet väl uppnåtts kommer anstalten åter att blotta sig för införsel av otillåtna föremål. Det är lätt att se ett evigt återkommande behov av tillstånd och att vunnen säkerhet ständigt utsätts för onödiga risker. Beslutet motiverades med att det ansågs integritetskränkande att vandra genom en metallbåge och att behöva underkasta sig en kroppsvisitation. När man ser detta i ljuset av de kontroller vi underkastar oss vid flygresor framstår det som överdrivet.
Ett av de viktigaste syftena med inpasseringskontroll är att minska risken för att intagna, anställda eller besökare utsätts för påtryckningar att smuggla in vapen, narkotika eller andra otillåtna produkter. Möjligheten till en allmän inpasseringskontroll ska finnas på samtliga anstalter och inte begränsas till perioder om tre månader.
Med anledning av ovan nämnda vill jag fråga justitieministern om han är beredd att utvidga möjligheterna till inpasseringskontroll.
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1473 besvarad av Thomas Bodström
Svar på fråga 2003/04:1473 om utvidgad inpasseringskontroll
Justitieminister Thomas Bodström
Torkild Strandberg har frågat mig om jag är beredd att utvidga möjligheterna till inpasseringskontroll.
Tyvärr har säkerhetsproblemen inom kriminalvården ökat under de senaste åren. Regeringen har därför under den senaste tiden vidtagit en rad åtgärder för att förbättra säkerheten på anstalterna. Ett exempel på det är att kriminalvården sedan den 1 februari 2004 fått möjlighet att besluta om allmän inpasseringskontroll.
Inpasseringskontrollen ger kriminalvården möjlighet att kontrollera alla personer som har tillträde till en kriminalvårdsanläggning. Syftet med kontrollen är att hindra att otillåtna föremål förs in. Många gånger räcker det att kontrollen genomförs med metalldetektor eller annan teknisk utrustning. Alla föremål upptäcks emellertid inte vid en sådan kontroll. Kriminalvården har därför också möjlighet att kroppsvisitera alla personer som passerar in i anstalten eller häktet. Kontrollen är identisk med vad som förekommer vid flygplatser. Precis som vad som gäller för flygplatskontroller är beslutet om allmän inpasseringskontroll tidsbegränsat till högst tre månader. När den fastställda tiden har löpt ut ska alltså frågan om fortsatt kontroll tas upp till förnyad prövning. Om det är motiverat ur säkerhetssynpunkt kan Kriminalvårdsstyrelsen förlänga beslutet.
En anledning till att beslutet är tidsbegränsat är att behovet av särskilda kontrollmöjligheter är olika starkt vid olika tidpunkter. Behovet varierar också mellan anstalterna. Det är angeläget att kriminalvårdens resurser utnyttjas på bästa sätt och att kontrollerna förekommer där de bäst behövs ur säkerhetssynpunkt. Jag tycker därför inte att det finns någon anledning att ändra lagstiftningen.
Det är däremot självklart att kriminalvården måste utnyttja den lagstiftning som finns för att upprätthålla säkerheten. Vi måste vidta alla åtgärder vi kan för att förbättra säkerheten och den allmänna inpasseringskontrollen är en viktig del i det arbetet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
