utvecklingen i Zambia
Skriftlig fråga 2000/01:1223 av Hoffmann, Ulla (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-05-15
- Anmäld
- 2001-05-22
- Besvarad
- 2001-05-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1223
av Ulla Hoffmann (v) till utrikesminister Anna Lindh om utvecklingen i ZambiaUtvecklingen i södra Afrika har en längre tid givit anledning till växande oro. Robert Mugabe biter sig fast vid makten med allt brutalare medel. I Tanzania har regeringspartiet angripit oppositionspartiet CUF. I Kongo har Laurent Kabilas adoptivson utsetts till president av en församling vars demokratiska förankring det finns anledning att ifrågasätta. I Angola intensifierar Unita sin militära verksamhet. Nu rapporteras att nuvarande presidenten Chiluba i Zambia driver en kampanj för att manipulera konstitutionen, så att han mot författningens uttryckliga stadgande ska kunna bli vald för en tredje femårsperiod. Man befinner sig i början av presidentvalskampanjen i Zambia. Presidenten luckrar alltså upp de demokratiska spelreglerna. Kyrkan, fackföreningar, studentorganisationer och inte minst kvinnoorganisationerna har bildat ett forum till konstitutionens försvar. Kvinnoorganisationerna deltar i detta arbete, därför att presidentens manipulationer begränsar deras möjligheter att föra fram en kvinnlig kandidat till presidentposten. Det finns alltså inte bara en allmän demokratiaspekt på vad som sker i Zambia, utan även ett demokratiskt könsperspektiv på utvecklingen i landet.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesministern:
Vad avser utrikesministern göra för att understödja en utveckling i Zambia, så att respekten för demokratin, författningen och jämställdheten i Zambia befrämjas?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1223 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
den 29 maj
Svar på fråga 2000/01:1223 om utvecklingen i Zambia
Utrikesminister Anna Lindh
Ulla Hoffmann har frågat mig vad jag avser göra för att understödja en utveckling i Zambia, så att respekten för demokrati, författningen och jämställdheten i Zambia befrämjas.
Den 4 maj meddelade president Chiluba i ett tal till nationen att han inte kommer att ställa upp som presidentkandidat för en tredje mandatperiod samt att konstitutionen inte kommer att ändras. Påtryckningar från civila samhället, regeringsmedlemmar, oppositionen och ett antal biståndsgivare bidrog sannolikt till detta beslut.
Sverige har både genom EU och bilateralt arbetat kontinuerligt för att stödja en demokratisk utveckling i Zambia. Som ordförandeland i EU har Sverige tagit initiativet till en politisk dialog med regeringen. En givargrupp med bl.a. Sverige, Norge, Danmark, Storbritannien, Irland och USA överlämnade den 27 april ett brev till president Chiluba där vikten av respekt för konstitutionen och en demokratisk valprocess underströks.
En växande andel av det bilaterala biståndet har avsatts för mänskliga rättigheter och demokratiändamål. En särskild strategi har utarbetats för 2000@2002. Stödet, som för närvarande uppgår till 17 miljoner kronor per år har givits till ett betydande antal aktörer i civila samhället i form av medborgarrättsutbildning, rättshjälp och stöd till medierna. Det har haft stor betydelse för granskningen av regeringens förehavanden och bidragit till stärkandet av demokratisk pluralism i Zambia. Rättshjälpsstödet har bl.a. förbättrat kvinnors möjligheter att hävda sina rättigheter. Genom seminarieverksamhet och konferenser har mötesplatser skapats mellan regeringsföreträdare, oppositionen och det civila samhället.
Sverige beslutade 1998 att inte underteckna ett samarbetsavtal med Zambia för perioden 1999@2001. Beslutet grundade sig på den långsamma reformtakten på det ekonomiska området samt bristen på respekt för demokrati och mänskliga rättigheter i Zambia. Sverige har dock fortsatt att, förutom mänskliga rättigheter och demokratiinsatser, bl.a. stödja hiv/aids-projekt, privata sektorn samt hälsosektorn.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.