Utvecklingen i Belarus
Skriftlig fråga 2019/20:2093 av Margareta Cederfelt (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-09-01
- Överlämnad
- 2020-09-02
- Anmäld
- 2020-09-03
- Svarsdatum
- 2020-09-09
- Besvarad
- 2020-09-09
- Sista svarsdatum
- 2020-09-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Belarus är ett land med demokratiskt underskott, ofta benämnt som Europas sista diktatur. Efter presidentvalet den 9 augusti har inte endast oppositionen uttalat att valet är illegitimt utan också stora delar av den belarusiska befolkningen. Den sittande diktatorn Lukasjenko vägrar att avgå och agerar via polis och militär gentemot befolkningen.
Oppositionsledaren och presidentkandidaten, Svetlana Tichanovskaja, har efter valet flytt till Litauen tillsammans med sina barn.
Genom ett mångårigt politiskt förtryck av civilsamhälle, politisk opposition, medier, mötesfrihet, tryck- och yttrandefrihet är Belarus i avsaknad av politisk opposition. De ansträngningar som det belarusiska folket har gjort för att utveckla Belarus till en demokrati har brutalt förtryckts av regimen.
Dock pågår det förändringar i landet vilket inte minst händelseförloppen under och efter presidentvalet visar.
För att Belarus ska utvecklas till en demokrati behövs naturligtvis stöd i olika former. Europas sista diktatur ligger geografiskt nära Sverige, och det är därför naturligt om Sverige på olika sätt stöder demokratiutvecklingen i Belarus.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Kommer ministern att verka för att stödja demokratiutvecklingen i Belarus och detta utifrån ett långsiktigt perspektiv med fokus på demokratisk mångfald och utveckling av demokratiska strukturer?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:2093 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:2093 av Margareta Cederfelt (M)
Utvecklingen i Belarus
Margareta Cederfelt har frågat mig om jag kommer att verka för att stödja demokratiutvecklingen i Belarus ur ett långsiktigt perspektiv med fokus på demokratisk mångfald och utveckling av demokratiska strukturer.
Som jag betonade i mitt svar den 25 augusti angående situationen i Belarus (2019/20:1922, 2019/20:1930) kan endast en fredlig och demokratisk process som understöds av ett starkt civilsamhälle och bevakas av oberoende och fria medier ge hållbara lösningar på den situation som nu råder. Vi behöver använda alla tillgängliga redskap för att påverka utvecklingen i demokratisk riktning. Sverige, som inkommande ordförande i OSSE, har tillsammans med nuvarande ordförande, Albanien, erbjudit sig att besöka Minsk för att underlätta en dialog mellan regimen och oppositionen.
Jag instämmer i vikten av ett långsiktigt stöd för demokratisk mångfald. Sverige har under lång tid bedrivit en tydlig och konsekvent politik avseende mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Belarus, där vi markerat mot alla former av valfusk, orättfärdiga inskränkningar av mötes- och yttrandefrihet liksom godtyckliga frihetsberövanden av fredliga demonstranter, oppositionella, fackföreningsföreträdare, journalister och andra mediearbetare.
Sverige har ett långsiktigt, uthålligt engagemang i Belarus som syftar till att gradvis påverka attityder, inställning och kunskap som på sikt kan bidra till strukturella förbättringar. Arbetet har hela tiden haft starkt stöd bland de icke-statliga organisationer som konsulterats i Belarus. Inom biståndet stödjer Sverige bland annat oberoende civilsamhällesorganisationer och finansierar samarbeten mellan svenska partinära organisationer och deras motparter i Belarus. Sverige ser nu över hur vi kan öka stödet till det belarusiska civilsamhället.
Vi arbetar också inom ramen för det Östliga partnerskapet, som är strategiskt och långsiktigt, och en av få arenor för bred dialog mellan EU och Belarus. Ett viktigt inslag i Östliga partnerskapet är att EU stödjer modernisering och demokratisering av partnerländernas officiella institutioner. Ett annat är stödet till mellanfolkliga kontakter. Vi bör nu verka för att EU inom ramen för Östliga partnerskapet också visar beredskap att fördjupa relationen med ett demokratiskt Belarus. Huruvida en sådan fördjupad relation kan bli verklighet beror naturligtvis på hur situationen utvecklas.
Stockholm den 9 september 2020
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

