Utveckling av elevdemokratin i gymnasieskolorna
Skriftlig fråga 2006/07:197 av Olofsson, Eva (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-11-22
- Anmäld
- 2006-11-23
- Besvarad
- 2006-11-29
- Svar anmält
- 2006-11-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 november
Fråga
2006/07:197 Utveckling av elevdemokratin i gymnasieskolorna
av Eva Olofsson (v)
till statsrådet Jan Björklund (fp)
Gymnasiet i Ale, grannkommun till Göteborg, har enbart goda erfarenheter av att vara en elevstyrd skola. Både rektor, lärare och elever är nöjda och ser skolministerns beslut att avskaffa möjligheterna till elevstyrda gymnasier som ett steg tillbaka i utvecklingen. Nu finns intresse att också i Göteborg pröva elevmajoritet i lokal skolstyrelse på något gymnasium. Men denna lokala möjlighet att utveckla elevdemokrati har stoppats av skolministern.
Det har i valrörelsen talats mycket om valfrihet och ansvar. Men alliansens valfrihet sträcker sig tydligen inte längre än till val av skola. När det blir tal om ett verkligt elevinflytande genom elevmajoritet i den lokala skolstyrelsen tvingar Jan Björklund nu över 40 gymnasieskolor att avbryta ett framgångsrikt arbetssätt och stoppar möjligheterna för ytterligare kommuner att utveckla elevernas inflytande.
Min fråga till statsrådet Jan Björklund är:
På vilket sätt avser statsrådet att ge kommunerna möjlighet att utveckla elevdemokratin i gymnasieskolorna?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:197 besvarad av Statsrådet Jan Björklund
Svar på fråga
2006/07:197 Utveckling av elevdemokratin i gymnasieskolorna
Statsrådet Jan Björklund
Eva Olofsson har frågat mig på vilket sätt jag avser att ge kommunerna möjlighet att utveckla elevdemokratin i gymnasieskolorna.
Först och främst vill jag poängtera att det faktum att eleverna inte styr skolan inte innebär att eleverna saknar inflytande. Regeringen anser att elevinflytande är mycket viktigt. I 5 kap. 2 § skollagen (1985:1100) slås fast att eleverna ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Även i gymnasieförordningen (1992:394) och läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) finns bestämmelser om elevinflytande, som inte påverkas av att försöksverksamheten med lokala styrelser med elevmajoritet upphör att gälla.
I gymnasieförordningen föreskrivs att det vid varje skola ska finnas en skolkonferens. Den är ett organ för att behandla vissa frågor som har stor betydelse för eleverna samt för informationsutbyte, samråd och gemensamma diskussioner mellan rektor, personal och elever. Dessutom är lärarna enligt läroplanen skyldiga att ge eleverna möjlighet att utöva inflytande på undervisningen och att ta ansvar för sina studieresultat. Det förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har. Utformningen av elevinflytandet bestäms redan i dag till stor del lokalt. Elevråden kan här spela en viktig roll.
Elevinflytandet ska till sin omfattning och utformning öka med stigande ålder och mognad. Undersökningar visar att elever upplever att deras inflytande avtar med stigande ålder, trots att det borde vara tvärtom. Jag avser därför att verka för att regleringen av elevinflytandet blir tydligare och att frågan får större tyngd i skollagen. Regeringen avser att överväga frågan om elevinflytande i samband med den kommande skollagspropositionen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.