Utvärderingen av det förstärkta folkinitiativet
Skriftlig fråga 2020/21:2406 av Fredrik Lindahl (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-03-31
- Överlämnad
- 2021-03-31
- Anmäld
- 2021-04-06
- Sista svarsdatum
- 2021-04-07
- Svarsdatum
- 2021-04-14
- Besvarad
- 2021-04-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
I december 2020 släppte Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, en rapport om det så kallade förstärkta folkinitiativet. Rapporten är en utvärdering av den reform på området som genomfördes för tio år sedan. Bakgrunden är att om en begäran om en folkomröstning i en kommunal fråga samlar namnunderskrifter där minst 10 procent av de röstberättigande i en kommun skriver under får kommunfullmäktige med en tredjedels majoritet besluta om att hålla en sådan folkomröstning.
En sammanfattning av slutsatserna är att de allra flesta inlämnade folkinitiativ röstas ned redan när de når kommunfullmäktige, och i de fall där ett ärende faktiskt blir aktuellt för en folkomröstning är det långt ifrån säkert att politikerna respekterar valresultatet. I endast 39 procent av fallen godkände kommunfullmäktige utgången av en folkomröstning.
När partierna går emot ett demokratiskt valresultat eller ett folkligt initiativ till folkomröstning så kan detta inte bara skapa missnöje och besvikelse hos medborgaren, det kan även urholka tilltron till det demokratiska systemet. Klyftan mellan vad som upplevs som ”etablissemanget” och folket vidgas och riskerar att skapa apati och misshag mot den representativa demokratin.
Sedan finns det redan i dag andra utmaningar. För att nå upp till 10 procent av de röstberättigade i en kommun måste en omfattande namninsamling göras. Denna är begränsad i tid och måste till största del ske manuellt. I SKR:s rapport nämns också betänkandet Låt flera forma framtiden (SOU2016:5) från 2014 års Demokratiutredning där utredningen föreslog att instrumentet för namninsamling kunde bli digitaliserat; dock så konstaterar man i utvärderingen att ingen reform på området ännu genomförts.
SKR ”Det förstärkta folkinitiativet” https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-852-4.pdf
Med anledning av detta vill jag fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind:
Ämnar ministern och regeringen att utifrån ovanstående genomföra några åtgärder eller reformer kring folkinitiativ?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2406 besvarad av Statsrådet Lena Micko (S)
Svar på fråga 2020/21:2406 av Fredrik Lindahl (SD)
Utvärderingen av det förstärkta folkinitiativet
Fredrik Lindahl (SD) har frågat kultur- och demokratiminister samt minister med ansvar för idrottsfrågorna Amanda Lind om hon och regeringen ämnar genomföra några åtgärder eller reformer kring folkinitiativ. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Enligt kommunallagen får ett ärende i fullmäktige om att hålla folkomröstning i viss fråga väckas av minst tio procent av de röstberättigade kommun- eller regionmedlemmarna, ett s.k. folkinitiativ. Denna bestämmelse togs fram med stor politisk enighet i samband med 2010 års grundlagsreform. Folkomröstning ska hållas om den fråga som initiativet avser är sådan att fullmäktige kan besluta om den och inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar mot förslaget. Folkomröstning är ett av flera sätt för fullmäktige att inhämta synpunkter från medlemmarna i ett visst ärende, och folkomröstningens resultat är inte bindande för fullmäktige.
Fredrik Lindahl hänvisar i sin fråga till en rapport från Sveriges Kommuner och Regioner som beskriver att fullmäktige i drygt en tredjedel av fallen väljer att besluta i enlighet med folkomröstningarnas resultat.
Folkomröstningar ska ses som ett komplement till den representativa demokratin som bygger på att de folkvalda ansvarar för besluten i de politiska församlingarna. Ansvarsutkrävande för dessa beslut kan ske vid följande allmänna val om kommun- eller regionmedlemmarna inte är nöjda med fullmäktiges ställningstaganden.
Regeringen avser inte att verka för en förändring av denna ordning. Det bereds för närvarande inte heller några förslag om ändringar av hur en insamling av namnunderskrifter ska genomföras men regeringen följer frågan.
Stockholm den 14 april 2021
Lena Micko
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.