Till innehåll på sidan

Utvärdering och uppdatering av svensk tonnageskatt

Skriftlig fråga 2019/20:793 av Anders Hansson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2020-01-22
Överlämnad
2020-01-23
Anmäld
2020-01-28
Sista svarsdatum
2020-01-29
Svarsdatum
2020-02-05
Besvarad
2020-02-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Den 1 januari 2017 infördes tonnageskatt för sjöfart i Sverige. Syftet med införandet var bland annat att göra inbetalningen av skatt mer förutsägbar, ge svensk sjöfart samma villkor som sjöfarten i andra länder och därmed att öka inflaggningen av fartyg till Sverige.

År 2015 fanns det 107 svenskflaggade fartyg, enligt Trafikverket. I januari 2020 har den siffran landat på 98 stycken fartyg. Variationer av inflaggningsgraden kan självfallet förekomma, men alltjämt påvisar detta att det svenska tonnageskattesystemet inte fungerar som det är tänkt.

Någonting behövs således göras. Statsrådet har själv i en interpellationsdebatt den 3 maj 2019 svarat undertecknad att regeringen meddelat att den har för avsikt att göra en uppföljning och utvärdering av tonnageskattesystemet när tillräcklig tid gått.

På en direkt fråga under interpellationsdebatten i maj angav statsrådet att trots att det hade gått två och ett halvt år sedan införandet så fanns det ännu inte skäl att starta en utvärdering av systemet.

Nyligen meddelade Concordia Maritime att de flyttar sin verksamhet från Sverige till förmån för Danmark. Anledningen var att det danska systemet är ett snäpp bättre.

Låt oss agera nu för att inte förlora fler fartyg.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

Är ministern och regeringen villig att nu tillsätta en utvärdering av tonnageskattesystemet i syfte att förbättra och utveckla den så att den svenska sjöfarten kan konkurrera på lika villkor med omgivande länder? 

Svar på skriftlig fråga 2019/20:793 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)



Fi2020/00260/S1

Finansdepartementet

Finansministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:793 av Anders Hansson (M)
Utvärdering och uppdatering av svensk tonnageskatt

Anders Hansson har frågat mig om jag och regeringen är villig att nu tillsätta en utvärdering av tonnageskattesystemet i syfte att förbättra och utveckla den så att den svenska sjöfarten kan konkurrera på lika villkor med omgivande länder.

Tonnagebeskattning är ett frivilligt system som får tillämpas från och med 2017. Det innebär att inkomsten från kvalificerad rederiverksamhet beräknas schablonmässigt utifrån fartygens nettodräktighet. Den schablonmässigt beräknade inkomsten beskattas med den gällande skattesatsen. Rederiverksamhet som är kvalificerad är bl.a. transport av gods och passagerare till sjöss med fartyg som har en bruttodräktighet om minst 100, har sin strategiska och ekonomiska ledning i Sverige och huvudsakligen används i internationell fart eller i inrikes fart i ett annat land. För att rederiverksamheten ska anses vara kvalificerad krävs vidare bl.a. att en viss andel av fartygen i företagets flotta är registrerade i något register inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

När systemet infördes var det uttalade syftet att ge svenska rederier i internationell trafik konkurrensvillkor som är likvärdiga med villkoren för rederier i jämförbara länder i Europa. En stärkt svensk sjöfart utgör ett viktigt verktyg för regeringens ambitioner att öka den svenska exporten till nya tillväxtmarknader, att flytta allt fler långväga godstransporter från lastbil till tåg och sjöfart samt bidra till en minskad klimatpåverkan från transportsektorn.

Som angavs när systemet för tonnagebeskattning infördes är sjöfarten en livsnerv för Sveriges handel med omvärlden, men ytterst också för Sveriges välstånd samt att omkring 90 procent av Sveriges export och import transporteras någon gång under transportkedjan med fartyg. Det kan konstateras att målsättningen med systemet var att Sverige, i ett internationellt perspektiv, ska ha en konkurrenskraftig sjöfartsnäring.

När systemet infördes (prop. 2015/16:127) uttalade regeringen att vi har för avsikt att följa upp och utvärdera effekterna av lagstiftningen. En sådan utvärdering och uppföljning bör dock inte göras förrän systemet har varit i kraft några år.

Stockholm den 5 februari 2020

Magdalena Andersson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.