Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

utvärdering av svenskt bistånd till Litauen

Skriftlig fråga 2000/01:649 av Enochson, Annelie (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-02-08
Anmäld
2001-02-13
Besvarad
2001-02-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 februari

Fråga 2000/01:649

 av Annelie Enochson (kd) till utrikesminister Anna Lindh om utvärdering av svenskt bistånd till Litauen

Sverige erkände tidigt Litauens självständighet och öppnade som första land ambassad i Vilnius under sommaren 1991. Svenskt stöd har lämnats till landet sedan dess självständighet 1990 och Litauen är nu den enskilt största mottagaren bland de baltiska staterna.

Under åren 1990@1998 uppgick stödet till 947 miljoner kronor. De övergripande målen för samarbetet är fyra stycken:

1. Främja en säkerhetsgemenskap. 2. Fördjupa demokratins kultur. 3. Stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling. 4. Stödja en miljömässigt hållbar utveckling. Allt samarbete ska även präglas av jämställdhetsperspektivet.

Av dessa fyra är målet med att utveckla demokratins kultur och informera om dess grunder särskilt angeläget i Litauen. Genom TV-inslag och böcker har medierna på senaste tiden uppmärksammat den omfattande antisemitism som finns i landet. Sverige vill genom sitt bistånd verka för att demokratins grunder ska få ett genomslag i det litauiska samhället. Men det verkar som om biståndet inte fått den genomslagskraft som är önskvärd med tanke på de kränkande uttalanden som parlamentsledamoten Vytautas Sjustauskas framförde i SVT om den judiska befolkningen.

Hur ämnar utrikesministern utvärdera det svenska stödet till Litauen när det gäller målet att fördjupa demokratins grunder?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:649 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 23 februari

Svar på frågorna 2000/01:648 om antisemitism i Litauen och 649 om utvärdering av svenskt bistånd till Litauen

Utrikesminister Anna Lindh

Annelie Enochson har frågat mig dels vad som görs från svensk sida för att förmå de litauiska myndigheterna att ta itu med den litauiska antisemitismen, dels hur Sverige utvärderar huruvida svenskt bistånd till Litauen förstärker demokratins kultur, vilket är ett av de fyra målen för svenskt bistånd till Baltikum.

Att antisemitismen är en företeelse som existerar i Litauen råder det ingen tvekan om. Den litauiske parlamentarikern Vytautas Sjustauskas hårresande uttalanden inför svensk press den 23 januari i år är en påminnelse om detta. Det förtjänar dock att påpekas att Sjustauskas uttalande inte är representativt för opinionsläget i det litauiska parlamentet, något som inte tydligt framgick av det TV-inslag frågan hänvisar till. Den litauiske centerledaren har t.ex. skrivit ett brev till den svenske ambassadören i Vilnius, i vilket han kategoriskt tar avstånd från Sjustauskas utspel. Litauens talman har bett parlamentets etiska råd undersöka de antisemitiska uttalandena, och Sjustauskas har själv, i kölvattnet på de arga reaktioner han föranlett såväl i Sverige som på hemmaplan, förnekat dem. Den 14 februari i år dömdes för första gången en litauer för samarbete med tyskarna under förintelsen av Litauens judar. Domen är ett tydligt tecken på att det är mer än tom retorik när man från litauiskt håll säger sig vara i färd med att revidera det egna folkets roll under andra världskriget.

Sverige arbetar redan aktivt för att hjälpa Litauen att motverka antisemitismen. Ett nära samarbete har inletts mellan Litauen och arbetsgruppen Task force for international co-operation on holocaust education, remembrance and research, som startades av statsministern 1998, med deltagande av såväl politiker som experter. Syftet är att åstadkomma djupgående attitydförändringar i samhället och man arbetar därför framför allt med skolungdom och lärare. Elva litauiska enskilda organisationer deltar i projektet som pågår över hela landet.

I detta sammanhang förtjänar det att nämnas att Litauen, för att möjliggöra ett framtida EU-medlemskap, måste uppfylla de politiska Köpenhamnskriterierna, bland vilka ett starkt minoritetsskydd ingår. Därmed har man ytterligare ett incitament att verkligen tackla antisemitism och besläktade samhällsproblem.

Sverige utvärderar kontinuerligt de insatser som görs för att förstärka demokratins kultur, vilket är ett av de fyra delmålen för det svenska stödet till Litauen. Huvudkomponenterna i demokratistödet är EU:s partnersamverkansprogram (twinning-samarbetet) mellan det svenska och det litauiska domstolsväsendet, vänorts-, landstings- och länsstyrelsesamarbetet, samt utbildning av anställda i offentlig förvaltning. Fjolårets svenska stöd till Litauen uppgick till 39 miljoner kronor. Av dessa gick nästan 16 miljoner till stöd för mänskliga rättigheter och demokratisk samhällsstyrning.

Sverige har även startat det s.k. Visbyprogrammet, finansierat ur den första Östersjömiljarden. Syftet med programmet är bl.a. att ge stöd till samhälls- och naturvetenskapligt forskningsutbyte, samt att påskynda den politiska reformprocessen i Östersjöområdet.

Sida utvärderar fortlöpande effektiviteten av Sveriges stöd och hittills har slutsatserna från deras rapporter varit övervägande positiva. Spridningseffekten av demokratistödet är mycket stor, och de litauiska myndigheterna har visat sig både professionella och samarbetsvilliga.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.