Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

utvärdering av privatiseringar

Skriftlig fråga 2002/03:204 av Brandin, Claes-Göran (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2002-11-28
Inlämnad
2002-11-28
Besvarad
2002-12-04
Svar anmält
2002-12-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 28 november

Fråga 2002/03:204

 av Claes-Göran Brandin (s) till näringsminister Leif Pagrotsky om utvärdering av privatiseringar

Verksamheten i många statliga myndigheter och affärsverk har privatiserats, bolagiserats och avmonopoliserats. Tidigare samhällskontrollerade monopol har avreglerats och konkurrensutsatts i det uttalade syftet att utveckla verksamheten, förbättra och förbilliga servicen samt ge medborgarna ökad valfrihet.

Alltfler ifrågasätter om förändringarna lett till de uppsatta målen. Många medborgare klagar på ökade priser och sämre service. Förändringarna har i många fall lett till en stark press på de anställda med ökad otrygghet, försämrad arbetsmiljö och stress på grund av att man inte längre kan ge den service till medborgarna som man förväntas ge.

Jag vill därför fråga näringsministern vilka åtgärder ministern avser att vidta för att en samlad utvärdering kan komma till stånd?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:204 besvarad av Leif Pagrotsky

den 4 december

Svar på fråga 2002/03:204 om utvärdering av privatiseringar

Näringsminister Leif Pagrotsky

Claes-Göran Brandin anför i sin fråga att alltfler ifrågasätter om genomförda privatiseringar och avregleringar har lett till de önskade målen och frågar mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att en samlad utvärdering ska kunna komma till stånd.

I den konkurrenspolitiska propositionen år 2000 fastslog regeringen att den samlade delen av ekonomin där konkurrens råder ska öka. Jag vill inledningsvis framföra att det förstås är ett grundläggande syfte att konkurrensutsättning av tidigare samhällskontrollerade monopol ska leda till en ökad konsumentnytta. Införande av konkurrens är inget mål i sig, utan ett medel för ökad effektivitet, mångfald och produktkvalitet, till nytta för det allmänna och för konsumenterna.

Möjligheterna att öppna nya områden för konkurrens bör alltid övervägas, om det kan gynna konsumentnyttan och öka tillväxten. Det är dock mycket viktigt att vara medveten om att marknader som öppnas för konkurrens alltid kräver eftervård. För att skapa en fungerande konkurrens måste det finnas regelverk och fungerande tillsyn för att värna en sund utveckling av marknaden.

Utvecklingen på marknader som öppnats för konkurrens följs fortlöpande på olika sätt. På vissa regelreformerade marknader har särskilda sektorsmyndigheter inrättats för att särskilt vaka över marknadens utveckling. Exempel på detta är Post- och telestyrelsen och Energimyndigheten. Vidare har särskilda kompletterande regelverk, utformade just för att möjliggöra en sund anpassning på dessa nya marknader, skapats. Regeringen uppdrar vidare åt myndigheter att granska marknader ur olika perspektiv. Som exempel på nu pågående projekt kan nämnas att regeringen har givit Konsumentverket i uppdrag att genomföra systematiska studier av vilka konsekvenser de nyligen konkurrensutsatta marknaderna har inneburit och i framtiden kan innebära för konsumenterna. Under 2002 ska elmarknaden prioriteras och verket ska därvid samarbeta med Konkurrensverket vid genomförandet av uppdraget. Utöver detta, så genomför såväl myndigheter som olika organisationer på eget initiativ utvärderingar och översyner av regelreformerade sektorer. Resultatet av alla dessa analyser studeras självfallet noggrant inom Regeringskansliet. Regeringen har tidigare uttalat att man kommer att ta initiativ till en förutsättningslös utvärdering av de genomgripande avregleringar och förändringar av offentlig verksamhet som genomdrivits under senare år. Det samlade analysarbete som nu pågår inom Regeringskansliet utgör inledningen till en sådan utvärdering.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.