Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

utvärdering av effektiviteten i Regeringskansliet

Skriftlig fråga 2003/04:1189 av von Sydow, Henrik (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-05-11
Inlämnad
2004-05-11
Besvarad
2004-05-19
Svar anmält
2004-05-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 maj

Fråga 2003/04:1189

 av Henrik von Sydow (m) till statsrådet Pär Nuder om utvärdering av effektiviteten i Regeringskansliet

Anslaget i statsbudgeten till Regeringskansliet har på fyra år ökat dramatiskt. År 2000 uppgick anslaget till 2,5 miljarder kronor. I höstas anslogs 5,4 miljarder kronor för det här året. Det innebär en ökning av anslaget med mer än 100 % på fyra år.

Under Göran Perssons tid som statsminister har antalet anställda vuxit markant. I Regeringskansliet arbetar nu ca 4 500 personer. Regeringskansliet leds av regeringen och är därmed en politiskt styrd organisation där regeringen avgör arbetets inriktning och organisation.

Statsministern framhöll i ett inslag i SVT:s Rapport den 7 maj att fallet med ett före detta statsråd som uppbar lön utan att ha uppgifter knutna till sitt uppdrag innebar ett "misslyckande" för regeringens som arbetsgivare.

Mot bakgrund av ökningen i både anslag och anställda vill jag därför fråga statsrådet:

Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att utvärdera effektiviteten i Regeringskansliet?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1189 besvarad av Pär Nuder

den 19 maj

Svar på fråga 2003/04:1189 om utvärdering av effektiviteten i Regeringskansliet

Statsrådet Gunnar Lund

Henrik von Sydow har frågat statsrådet Pär Nuder vilka åtgärder han tänker vidta för att utvärdera effektiviteten i Regeringskansliet.

Frågan har överlämnats till mig för besvarande.

Regeringskansliet måste vara dimensionerat efter de krav som vårt moderna demokratiska samhälle ställer. Det är ett intresse för hela svenska folket att exempelvis propositioner blir väl underbyggda, lagtexter korrekt utformade, att landet representeras på ett adekvat sätt i internationella sammanhang, att enskilda medborgare eller företag kan få snabba svar på sina frågor eller att ärenden behandlas inom rimlig tid.

Även riksdagen är beroende av att Regeringskansliets arbete utförs på ett adekvat sätt och riksdagsledamöterna har rätt att förvänta sig väl underbyggda förslag från regeringen.

Av detta följer att dimensioneringen av Regeringskansliet kontinuerligt behöver ses över. I de fall kraven på Regeringskansliet ökar, nya arbetsuppgifter tillkommer eller kvaliteten på det utförda arbetet riskerar att undergrävas kan det finnas anledning att öka antalet anställda. Regeringen måste därtill ständigt pröva om arbetet i Regeringskansliet utförs på ett tillräckligt effektivt sätt och om Regeringskansliets egen resursanvändning är optimal.

I 2001 års ekonomiska vårproposition (prop. 2000/01: 100) tog regeringen ställning till rapporten Vad kostar det att regera? En studie av Regeringskansliets dimensionering nu och i framtiden (Ds 2000:27). Anslaget ökade med 160 miljoner kronor 2002, 80 miljoner kronor 2003 och 100 miljoner kronor 2004.

Andra skäl till att Regeringskansliets anslag minskar eller ökar under åren är att verksamheter ibland flyttas mellan Regeringskansliet och myndigheter. I sådana fall finansieras överflyttningen med det anslag som tidigare finansierade verksamheten. År 2002 slogs Regeringskansliets och Utrikesdepartementets förvaltningsanslag samman. Detta innebar att Regeringskansliets anslag ökade med 1 814 miljoner kronor samtidigt som anslaget 5:1 Utrikesförvaltningen inom utgiftsområde 5 minskade med samma belopp.

Tekniska justeringar kan också påverka Regeringskansliets anslag. Dessa tekniska justeringar handlar främst om valutakursjusteringar. Generella besparingar påverkar också anslaget. År 2003 fick samtliga statliga myndigheter minskning av sitt anslag på 0,7 %, vilket även gällde för Regeringskansliet.

I budgetpropositionen för år 2004 (proposition 2004/04:1) återfinns regeringens ställningstagande till rapporten "Ett effektivare regeringskansli @ förslag till åtgärder. I rapporten görs en omfattande genomgång och beskrivning av Regeringskansliets organisation, arbetsprocesser, ledningsfunktioner, styrning och planering samt Regeringskansliets interna administration och dess resursåtgång. Mot bakgrund av de överväganden och den analys som har gjorts lämnas flera olika förslag som syftar till ett effektivare resursutnyttjande. Enligt regeringens bedömning är det angeläget att det effektiviseringsarbete som bedrivs inom Regeringskansliet fortsätter och att det präglas av långsiktighet och uthållighet.

För att få ett varaktigt genomslag är det viktigt att effektiviseringsarbetet pågår fortlöpande och präglas av kontinuitet. Förändringar kommer därför att ske successivt, samtidigt som de ska bygga på ett gemensamt agerande och en noggrann beredning inom Regeringskansliet.

En förändrad organisation för det personalpolitiska arbetet har genomförts i Regeringskansliet. Syftet är att tydliggöra och effektivisera detta arbete och den långsiktiga kompetensförsörjningen inom myndigheten. Sedan Regeringskansliet blev en myndighet år 1997 har arbetet varit inriktat mot en gemensam och minskad administration. Regeringskansliet har numera en IT-enhet som stöder hela myndigheten, en samlad expeditionsservice och en gemensam biblioteksfunktion. Det fortsatta arbetet inriktas på de administrativa dubbelfunktioner som fortfarande finns, främst mellan Utrikesdepartementet och övriga Regeringskansliet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.