utvärdering av arkitekturåret
Skriftlig fråga 2001/02:383 av Tjernberg, Gunilla (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-12-07
- Anmäld
- 2001-12-11
- Besvarad
- 2001-12-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 december
Fråga 2001/02:383
av Gunilla Tjernberg (kd) till kulturminister Marita Ulvskog om utvärdering av arkitekturåretÅr 2001 utsågs av kulturminister Marita Ulvskog till ett arkitekturår. Det var en mycket god satsning vars syfte bl.a. var att skapa ett folkligt engagemang kring arkitektur och design. Kunskap skulle spridas till medborgarna för att få fler att våga ställa krav på utformningen av sin närmiljö. "Skönhet är demokratisk rättighet" slog kulturministern fast vid invigningen.
Arkitekturåret hade ett mycket gott syfte men nu verkar resultatet på många håll inte nått upp till målsättningen. Från bl.a. Västerbottens län hörs kritiken mot att året blivit en satsning för de redan invigda. Målet att nå ut till allmänheten har inte uppnåtts. Trots att stora resurser satsats har effekterna blivit små.
Eftersom resultaten av kulturåret verkar ha varit skiftande över landet anser jag att det är mycket viktigt att en ordentlig utvärdering och översyn genomförs. Det är nödvändigt för att tillse att konsekvenserna och kunskaperna från detta projekt tas till vara. Det är viktigt inte minst för att liknande satsningar i framtiden lyckas bättre.
Jag vill därför fråga när och på vilket sätt statsrådet avser att låta utvärdera arkitekturårets resultat.
Svar på skriftlig fråga 2001/02:383 besvarad av kulturminister Marita Ulvskog
Svar på fråga 2001/02:383 om utvärdering av arkitekturåret
Kulturminister Marita Ulvskog
Gunilla Tjernberg har frågat mig när och på vilket sätt vi avser att låta utvärdera arkiteturårets resultat.
Den officiella delen av arkitekturåret 2001 avslutades den 7 december i Rinkeby med drygt 300 deltagare från bl.a. statliga myndigheter, länsstyrelser, kommuner, organisationer och föreningar samt boende i Rinkeby.
Arkitekturåret har medfört att intresset för och kunskapen om arkitektur spridits. Många idéer har väckts över hela landet @ givetvis med regionala variationer beroende på intresse och engagemang på just den platsen eller i det länet @ kring frågor som normalt stannar hos arkitekter och andra professionella som arbetar med formgivning, arkitektur och planering.
Arkitekturåret kommer att noggrant utvärderas. Enligt ett regeringsbeslut den 3 februari 2000 (Ku2000/306/Ka) ska samtliga 44 statliga myndigheter som haft särskilda uppdrag under arkitekturåret redovisa dessa till regeringen senast den 15 februari 2002.
Därtill har länsstyrelserna @ som har det regionala tillsynsansvaret för plan- och byggväsendet i kommunerna @ haft i uppdrag i regleringsbreven för år 2000 och 2001 att redogöra för förutsättningarna att främja arkitektonisk kvalitet och utvecklingen av arkitekturpolitiken i länen. Dessutom ska erfarenheterna från tillämpningen av plan- och bygglagen (1987:10) enligt propositionen Framtidsformer (prop. 1997/98:117) redovisas.
Statskontoret och Arkitekturmuseet ska slutligen senast den 1 september 2002 ha lämnat var sin redovisning till regeringen. Av denna ska såväl effekterna av de statliga myndigheternas uppdrag preciseras liksom effekterna av allt annat engagemang som ägt rum runt omkring i landet då det också är över 500 andra institutioner, organisationer, föreningar och enskilda som varit inbjudna att delta i arkitekturåret 2001.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.