Utsläppsminskningar utomlands
Skriftlig fråga 2008/09:193 av Johansson, Wiwi-Anne (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-10-30
- Inlämnad
- 2008-10-30
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2008-11-11
- Svar anmält
- 2008-11-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 oktober
Fråga
2008/09:193 Utsläppsminskningar utomlands
av Wiwi-Anne Johansson (v)
till miljöminister Andreas Carlgren (c)
Den svenska regeringen har varit pådrivande inom EU för att medlemsländerna ska kunna öka användningen av flexibla mekanismer, CDM och JI. Ny statistik från EU-kommissionen visar att för perioden 2008–2020 kommer över hälften av EU:s utsläppsminskningar av växthusgaser att göras med CDM-projekt, det vill säga projekt som gör att industriländer kan förlägga sina utsläppsminskningar i utvecklingsländer. Det innebär att EU:s mål om att minska utsläppen med 20 (eller 30) procent till 2020 inte kommer att innebära minskningar med 20 (eller 30) procent inom EU. En stor del av minskningarna kommer alltså att göras i utvecklingsländer.
Jag vill fråga miljöminister Andreas Carlgren:
Om ministern gjort ställningstagandet att en ökad andel av de svenska utsläppsminskningarna ska ske utomlands genom de flexibla mekanismerna CDM och JI, hur stor andel rör det sig om i så fall?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:193 besvarad av Miljöminister Andreas Carlgren
Svar på fråga
2008/09:193 Utsläppsminskningar utomlands
Miljöminister Andreas Carlgren
Wiwi-Anne Johansson har frågat mig om jag har gjort ställningstagandet att en ökad andel av de svenska utsläppsminskningar ska ske utomlands genom de flexibla mekanismerna CDM och JI och hur stor denna andel i så fall rör sig om.
De projektbaserade mekanismerna, mekanismen för ren utveckling (CDM) och gemensamt genomförande (JI), är viktiga klimatpolitiska instrument inom ramen för Kyotoprotokollet. Dessa instrument syftar bland annat till att parterna till protokollet ska kunna nå sina utsläppsmål på ett kostnadseffektivt sätt. De bidrar också till uppbygganden av en global växthusgasmarknad och engagerar utvecklingsländerna i konkreta utsläppsminskningsprojekt tillsammans med i-länderna. Enbart nationella insatser är ett otillräckligt svar på ett globalt problem.
Inom FN pågår nu förhandlingar om en framtida global klimatregim efter 2012. Här väntas de flexibla mekanismerna spela en fortsatt viktig roll i regimens arkitektur och för möjligheterna att få till stånd en överenskommelse baserat på långtgående klimatambitioner. EU har varit en stark drivkraft och motor i utvecklingen av mekanismerna framför allt genom att tidigt tillåta företagen i EU:s utsläppshandel att använda sig av krediter från CDM- och JI-projekt. Jag anser att EU fortsatt ska vara en sådan drivkraft.
Genom att bana väg för kostnadseffektiva åtgärder kommer det att vara möjligt att åstadkomma större utsläppsreduktioner än vad som annars hade varit fallet.
Rådet förhandlar nu det så kallade klimat- och energipaketet med ambitionen att nå en överenskommelse i en första läsning med Europaparlamentet innan årets slut. Både företagen i EU:s utsläppshandelssystem och medlemsstaterna för den icke-handlande sektorn har möjlighet att genomföra utsläppsminskningar i tredjeland och tillgodogöra sig detta i form av CDM- respektive JI-krediter. Detta är en viktig komponent i paketet och Sverige menar att det ska finnas goda möjligheter till denna form av flexibilitet i paketet. För klimatet spelar det ingen roll var utsläppsminskningarna sker.
Givetvis är det fortsatt viktigt att upprätthålla en god balans mellan åtgärder genomförda inom unionen och utanför. Med tanke på de pågående förhandlingarna inom EU kan jag inte gå in på exakta nivåer. Europeiska kommissionens analys underskattar de inhemska åtgärder som görs inom EU och därför bör möjlighet finnas till att öka tillgången till CDM och JI både i direktivet om utsläppshandel och i beslutet om ansvarsfördelning av EU:s klimatmål avseende övriga sektorer.
Sveriges klimatpolitik tar avstamp i men definieras inte enbart av EU:s och FN:s klimatpolitik. Regeringen arbetar nu med att ta fram en ny klimatproposition för att ange den fortsatta inriktningen för vår klimatpolitik. Hur stor roll de flexibla mekanismerna kommer att ha i vår klimatpolitik avser jag att återkomma till först i denna proposition.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.