Utsläpp från betongindustrin och cirkulärt byggande
Skriftlig fråga 2025/26:838 av Katarina Luhr (MP)
Frågan är besvarad
- Inlämnad:
- 2026-05-25
- Överlämnad:
- 2026-05-26
- Anmäld:
- 2026-05-27
- Svarsdatum:
- 2026-06-03
- Besvarad:
- 2026-06-03
- Sista svarsdatum:
- 2026-06-03
till Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)
Dagens Nyheter rapporterar den 25 maj om de enorma klimatutsläpp som cementindustrin orsakar. Framställningen av cement står för 8 procent av världens klimatutsläpp men även annan miljöpåverkan uppstår vid brytning av kalksten och uttag av sand – andra viktiga beståndsdelar i cement och betong.
För att minska miljöpåverkan och stora klimatutsläpp diskuteras alternativa material och uppbyggnad av CCS-teknik för att lagra CO2 från utsläppen.
Ett annat spår är att minska användningen av betong och cement. Ett sådant sätt är att öka återbruk och återvinning inom byggsektorn.
Det finns pågående arbete med återbruk av betongstommar som minskar klimatutsläppen med mer än hälften. Ett nära exempel är att Boverkets nya huvudkontor i Karlskrona byggdes med återbrukade delar från demonterade byggnader i Lund.
Boverket har också haft ett regeringsuppdrag om att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i byggsektorn som slutredovisades i december 2024. Syftet med uppdraget var att bidra till att uppnå Sveriges miljö- och klimatmål, då Sveriges byggsektor står för mer än 20 procent av Sveriges totala klimatutsläpp.
I en interpellationsdebatt i februari 2025 om att Boverket efter redovisningen av uppdraget i december 2024 inte fick något fortsatt uppdrag runt cirkulärt byggande och inte heller några resurser för att kunna vidareutveckla och sprida kunskap om vägledningarna fick jag svar av statsrådet Andreas Carlson att förslaget gått ut på remiss och att regeringen inväntade synpunkter på förslaget.
Att öka återbruket av byggmaterial skulle i dagsläget, med en osäker omvärldssituation med stigande världsmarknadspriser, även kunna ge ekonomiska värden genom en ökad nationell materialtillgång.
Jag vill därför fråga infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson:
Hur har ministern och regeringen omhändertagit synpunkterna från remissinstanserna från år 2025, och hur fortskrider arbetet med att öka det cirkulära byggandet?
Svar på skriftlig fråga 2025/26:838 besvarad av Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)
Svar på fråga 2025/26:838 Utsläpp från betongindustrin och cirkulärt byggande
till Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)
Svar på fråga 2025/26:838 av Katarina Luhr (MP)
Utsläpp från betongindustrin och cirkulärt byggande
Katarina Luhr har frågat mig hur jag och regeringen har omhändertagit synpunkterna från remissinstanserna avseende Boverkets rapport Uppdrag att främja en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn (rapport 2024:26) och hur arbetet med att öka det cirkulära byggandet fortskrider.
Jag vill inledningsvis betona att regeringen anser att cirkulär ekonomi är ett viktigt verktyg för att öka resurseffektiviteten, självförsörjningsgraden och svensk konkurrenskraft samtidigt som klimatutsläppen minskas. Regeringen har tagit initiativ för att förbättra förutsättningarna för återbruk och cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn, bland annat mot bakgrund av Boverkets ovan nämnda rapport.
I regeringens proposition Effektiv och säker byggprocess (prop. 2025/26:172) föreslog regeringen att kontrollplanen i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, delas upp i två planer, en kontrollplan och en avfallshanteringsplan. I Boverkets rapport lyftes denna idé men det som i regeringens proposition fick namnet avfallshanteringsplan kallades av Boverket resurshushållningsplan. Avfallshanteringsplanen ska omfatta vilka byggprodukter som kan återanvändas, vilket avfall som åtgärden ger upphov till och hur avfallet ska tas om hand. Med en renodlad avfallshanteringsplan kan tillämpningen och efterlevnaden av kraven på att förbereda för återbruk och återvinning samt avfallshantering förbättras. Propositionen har antagits av riksdagen (bet. 2025/26:CU24, rskr. 2025/26:256) och lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2026.
Vidare har regeringen i sin proposition Förenklade regler vid ändring av en byggnad (prop. 2025/26:180) föreslagit att resurshushållning införs som ny grund för anpassning av byggkraven vid ändring av en byggnad i PBL. Förslaget underlättar för byggherrar att behålla befintligt material i en byggnad och minskar uppkomsten av avfall vid ändring och flyttning av byggnaden. Jag vill också poängtera att propositionens sammantagna förslag förbättrar förutsättningarna att nyttja det befintliga byggnadsbeståndet mer effektivt, vilket kan minska behovet av nyproduktion och att ta jungfruliga material i anspråk. Riksdagen har antagit propositionen (bet. 2025/26:CU39, rskr.2025/26:286) och lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2027.
Till sist vill jag också uppmärksamma att regeringen i sin proposition Reformering av avfallslagstiftningen för ökad materialåtervinning (prop. 2025/26:108) har föreslagit att avfallslagstiftningen inte ska tillämpas på icke-förorenade schaktmassor. Förslaget innebär en mer ändamålsenlig och hållbar hantering av schaktmassor som bidrar till en mer cirkulär ekonomi inom bygg- och anläggningssektorn. Riksdagen har antagit propositionen (bet. 2025/26:MJU19, rskr. 2025/26:227) och lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2027.
Stockholm den 3 juni 2026
Andreas Carlson
