utsläpp av växthusgaser
Skriftlig fråga 1998/99:55 av Ruwaida, Yvonne (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-11-10
- Anmäld
- 1998-11-16
- Besvarad
- 1998-11-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 november
Det svenska försvaret har under en följd av år genomgått och genomgår fortfarande omstruktureringar och förändringar både vad avser organisation, innehåll och utbildning. Den försvarssituation som det kalla kriget innebar ändras till den situation som nu råder i närområde och världsläge.
Sedan framför allt år 1992 har händelserna på Balkan förskräckt omvärlden. Grymheter har begåtts i en skala och av ett slag som Europa inte varit med om sedan andra världskriget. Byar och stadskvarter har inte genom en yttre fiende utan genom en inre fiende med noggrann precision jämnats med marken. Människor har skoningslöst skymfats, terroriserats, våldförts och dödats inför sina barn och anhöriga. Samhällens struktur har helt slagits sönder.
I somras utsattes sydvästra och norra Sverige för sabotage/nidingsdåd på elektriska ledningar, vilka gjorde att stora delar av Sverige blev strömlöst och ett omfattande reparationsarbete måste utföras. I augusti brändes också en fritidslokal ned i Rosengård i Malmö. Den gärningen var riktad mot en etnisk grupp i Sverige. Moskébränningen i Trollhättan för några år sedan är ett annat exempel. Detta är sabotage som för tankarna till de illdåd på Balkan, vilka utförts inte av en yttre utan av en inre fiende.
Min fråga till försvarsministern är:
Finns i dag beredskap inom försvaret för att bekämpa sabotage riktade mot enskilda grupper och/eller den civila samhällsstrukturen?
den 10 november
den 10 november
Vid Kyotokonferensen ålades EU-länderna att till år 2010 gemensamt minska sina utsläpp av växthusgaser med 8 %, jämfört med 1990 års utsläppsnivå. I den interna fördelning EU-länderna sedan beslutade om blev resultatet för Sveriges del dock en möjlighet att öka de egna utsläppen med 4 %. Motiveringen till detta har från regeringens sida varit att Sverige inte avser utnyttja denna möjlighet, utan tvärtom på detta sätt "knipit utsläppsrättigheter" som annars skulle tillfallit ett land som sannolikt också utnyttjat rättigheterna.
När överläggningarna kring det internationella klimatarbetet nu fortsätter i Buenos Aires är det viktigt att Sverige dels ligger i framkant genom att driva processen framåt, men också genom att visa på faktiska åtgärder inom det egna landet.
Min fråga till miljöministern är därför:
Hur avser miljöministern agera för att visa att Sverige inte kommer utnyttja den möjlighet att öka utsläppen av växthusgaser som vi genom EU:s interna fördelning givits?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:55 besvarad av Miljöminister Kjell Larsson
- Miljöminister Kjell Larsson
den 19 november
Yvonne Ruwaida har frågat mig om hur jag avser att agera för att visa att Sverige inte kommer att utnyttja den möjlighet att öka utsläppen av växthusgaser som vi har fått genom EU:s interna fördelning.
Den svenska politiken i klimatfrågor grundar sig bl.a. på riksdagens beslut år 1993 där det sägs att utsläppen av koldioxid från fossila källor skall stabiliseras år 2000 på 1990 års nivå för att därefter minska (prop. 1992/93:179 bil. 1, s. 33, bet. 1992/93:JoU19, rskr. 1992/93:361) samt på riksdagens energipolitiska beslut år 1997 (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) som innefattar riktlinjerna för en klimatstrategi inom energiområdet. Regeringens nuvarande huvudsakliga strategi för att nå koldioxidmålet är att begränsa användningen av fossila bränslen och ersätta dem med förnybara energikällor, samt ett effektivare utnyttjande av energin.
Regeringen har därför tillsatt en parlamentariskt sammansatt kommitté (dir. 1998:40) som har fått till uppgift att presentera ett förslag till en samlad svensk klimatstrategi och ett åtgärdsprogram som lägger stor vikt vid kostnadseffektivitet. Utgångspunkten för kommitténs arbete är riksdagens tidigare beslut om klimat- och energipolitiken. Inriktningen är således att Sverige inte skall behöva utnyttja de fyra procenten.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

