Utsatta barn som lever i skuggsamhällen

Skriftlig fråga 2024/25:524 av Carita Boulwén (SD)

till Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

I Sverige lever ett stort antal personer utan tillstånd – de vistas illegalt i landet – och de undviker aktivt all kontakt med myndigheter och rättsväsendet. Detta skapar allvarliga risker för både samhället i stort, individerna själva och inte minst de barn som lever under dessa förhållanden. Barn i dessa miljöer löper stor risk att hamna i kriminalitet och att utnyttjas för exploatering. De lever också många gånger under misärliknande och otrygga förhållanden utanför samhällets skyddsnät. Detta är en oacceptabel situation!

Att människor lever i skuggsamhällen är en allvarlig fråga som kräver tydliga åtgärder för att man ska kunna motverka otryggheten för både individerna och samhället. Sverigedemokraterna har tillsammans med Tidöpartierna gått fram med en rad förslag på åtgärder och har bland annat föreslagit en stärkt informationsplikt för att lättare kunna identifiera dem som uppehåller sig illegalt i landet.

Förslaget har mötts av kritik från olika partier och organisationer, som felaktigt kallar det ”angiverilag” och menar att vissa verksamheter inte ska omfattas av skyldigheten att informera.

Regeringen har nu i dagarna presenterat utredningens förslag, där viktiga samhällsfunktioner såsom skola, sjukvård, socialtjänst och bibliotek då också ska undantas. Men även myndigheter som Transportstyrelsen, Åklagarmyndigheten och fler därtill ska undantas. Detta väcker naturligtvis frågor om hur effektiv reformen verkligen kan bli.

Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande fråga till statsrådet Camilla Waltersson Grönvall:

Hur avser statsrådet och regeringen att säkerställa att reformen genomförs för att skydda utsatta barn, och vad är statsrådets syn på eventuella risker med att undanta centrala verksamheter från informationsplikten?