Utredning om stulen ungdom
Skriftlig fråga 2005/06:2022 av Enochson, Annelie (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-08-15
- Besvarad
- 2006-08-24
- Besvarad
- 2006-08-29
- Anmäld
- 2006-10-02
- Svar anmält
- 2006-10-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2005/06:2022 av Annelie Enochson (kd) till statsrådet Morgan Johansson (s)
Utredning om stulen ungdom
I januari 2006 startades en förening under namnet Stulen barndom i Nässjö. Föreningen har i dag över 600 medlemmar och består av personer som under sin barndom varit omhändertagna av samhället och placerade på olika barnhem runt om i vårt land, majoriteten av dem mellan 1950@1970. De som valt att engagera sig i organisationen Stulen barndom kan alla vittna om hot, psykisk eller fysisk misshandel, trakasserier eller andra övergrepp som de varit utsatta för under tiden på barnhem eller i fosterfamiljer. I Västra Götaland finns ett antal aktiva medlemmar som också bär på sår från sin traumatiska barndom de tillbringat på olika barnhem eller hos fosterföräldrar som inte ville dem väl. De arbetar aktivt på att lämna in en grupptalan.
I december 2005 visades ett uppmärksammat inslag i Dokument inifrån om fosterbarnsövergrepp och hur svårt många barnhemsbarn hade det mellan 1950@1970 runtom i Sverige. Efter detta inslag och den uppmärksamhet som programmet förde med sig, aviserade folkhälsoministern att han avsåg att tillsätta en utredning om dessa övergrepp. Direktiven för denna utredning antogs i sommar och nu pågår arbetet med att tillsätta en ensamutredare. Det är av största vikt att talespersoner från de olika föreningarna som är drabbade kan arbeta i nära samarbete med ensamutredaren. Det är också av största vikt att man i utredningen behandlar frågan om kompensation för de förluster som de drabbade har haft, genom en förstörd barndom. Att tillsätta en utredning för att de drabbade ska få ”prata av sig” är väl i och för sig behjärtansvärt, men långt ifrån tillräckligt.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta så att utredningen om stulen barndom kommer att behandla frågan om kompensation för de förluster som de drabbade har haft?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:2022 besvarad av Morgan Johansson
den 24 augusti
Svar på frågorna 2005/06:2021 om stulen barndom och 2022 om utredning om stulen ungdom
Statsrådet Morgan Johansson
Annelie Enochson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att underlätta så att de personer som varit placerade av kommuner enligt lagen om LVU eller tidigare motsvarande lagar ska kunna ta del av sina personliga akter samt om vilka åtgärder jag avser att vidta så att utredningen om stulen barndom kommer att behandla frågan om kompensation för de förluster som de drabbade har haft.
Regeringen gav Socialstyrelsen i december 2005 i uppdrag att utifrån befintlig forskning och annan relevant dokumentation och erfarenheterna från Norge bedöma omfattningen av regelbundna eller systematiska kränkningar, övergrepp och vanvård vid institutioner inom den sociala barnavården under åren 1950@1980, undersöka vilken dokumentation i form av till exempel tillsynsrapporter och journaler som finns tillgänglig från samma tidsperiod samt föreslå åtgärder i syfte att stödja de utsatta samt föreslå hur deras erfarenheter kan dokumenteras.
Socialstyrelsen redovisade sitt uppdrag den 29 mars 2006 och lämnade då ett antal förslag, bland annat om att regeringen i förordning ska förtydliga socialnämndens skyldighet att bistå med efterforskning av uppgifter om placering och vistelse i barnhem. Detta förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet.
I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att den enskilde redan i dag har rätt att få ut allt som berör henne eller honom och att socialnämnden efter begäran ska lämna ut handlingarna efter en sekretessprövning. Om socialnämnden beslutar att inte lämna ut handlingar kan den berörde överklaga detta beslut till kammarrätten.
Socialstyrelsen föreslog också i mars 2006 att regeringen skulle inrätta en oberoende kommitté eller myndighet. Regeringen beslutade den 21 juni 2006 om direktiv (dir. 2006:75) till en utredning om dokumentation och stöd till enskilda som utsatts för övergrepp och vanvård inom den sociala barnavården. Jag har nyligen förordnat Göran Johansson som särskild utredare. Utredningen kommer inom kort att börja granska och dokumentera allvarliga övergrepp och vanvård inom den sociala barnavården genom att bjuda in till intervjuer och i anslutning till dessa erbjuda psykologiskt stöd. Utredningen kommer dessutom att ha beredskap för att ta emot samtal från drabbade per telefon. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2008.
Annelies Enochsons tycks anse att syftet med utredningen är behjärtansvärt för att de drabbade ska få prata av sig. Jag tar bestämt avstånd från detta synsätt. Utredningen utgör en möjlighet till stöd och upprättelse för de drabbade och kommer dessutom att ge oss värdefull kunskap som kan bidra till att liknande förhållanden inom den sociala barnavården kan undvikas i framtiden. Jag har haft upprepade kontakter med drabbade och deras organisationer och utredningen ska enligt sina direktiv samråda och ta del av de kunskaper och erfarenheter som finns hos dessa. Frågan om eventuell ekonomisk kompensation ryms inte inom utredningens uppdrag. Jag menar att den frågan inte kan bli aktuell förrän efter det att resultatet av utredningens arbete är klart.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.