Utredning om lärarauktorisation
Skriftlig fråga 2005/06:493 av Danielsson, Peter (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-11-29
- Inlämnad
- 2005-11-29
- Besvarad
- 2005-12-07
- Svar anmält
- 2005-12-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 29 november
Fråga 2005/06:493 av Peter Danielsson (m) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)
Utredning om lärarauktorisation
När Skolverket i början av november 2005 bedömde vilka åtgärder som krävs för att öka måluppfyllelsen i skolan rekommenderade verket en förstärkning av lärarkompetensen.
”Det är viktigt för grundskolans resultatförbättring att lärarprofessionen stärks, både när det gäller grundutbildning och möjligheter till kompetensutveckling. Skolverket föreslår därför att skollagens krav på lärares utbildning skärps så att kravet på ämneskunskaper framgår tydligare.”
Skolverket konstaterade också att ”lärarauktorisation kan bidra till ökad måluppfyllelse i skolan och öka statusen för läraryrket vilket även kan bidra till att säkra lärartillgången på längre sikt”.
Ett första, nödvändigt steg mot en nationell auktorisation är att en utredning får i uppdrag att ta fram förslag för hur ett sådant system bör vara utformat.
Avser statsrådet att ta initiativ till en utredning av ett system för lärarauktorisation?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:493 besvarad av Ibrahim Baylan
den 7 december
Svar på fråga 2005/06:493 om utredning av lärarauktorisation
Statsrådet Ibrahim Baylan
Peter Danielsson har frågat om jag avser att ta initiativ till en utredning av ett system för lärarauktorisation.
Det är av största vikt för Sverige att alla lärare är välutbildade, kunniga och engagerade. Det är en förutsättning för att kunna bibehålla en hög kvalitet i undervisningen. Välutbildade lärare är grunden för skolans möjlighet att nå sina mål och för elevernas resultat. Att undervisa barn och ungdomar är ett av de viktigaste yrken man kan ha.
Frågan om läraryrkets utveckling och status är en angelägenhet för Sverige liksom för de flesta västeuropeiska länder. Mycket intressant och viktigt arbete för att utveckla läraryrket pågår, bland annat genom lärarutbildningen i Sverige.
Genom den nya lärarutbildningen har regeringen kraftigt ökat förutsättningarna för att stärka och utveckla läraryrket. Den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen, resurser till den utbildningsvetenskapliga kommittén, forskarskolor och forskarnätverk samt regionala utvecklingscentrum i anslutning till lärarutbildningarna utgör verktyg för en fortsatt god utveckling av läraryrket. Dessa verktyg är viktiga när man beaktar möjligheterna till karriärutveckling i ett yrke samt yrkets status och attraktivitet. Om kunskap om skolverksamhet utvecklas av vetenskapligt skolade personer med egen lärarerfarenhet kan läraryrkets forskningsanknytning öka. Det innebär en förstärkt lärarprofession och förstärkt kompetens hos skolans lärare. Frågan om lärarbehörighet och en förstärkt lärarroll och lärarkompetens behandlas också i det pågående arbetet med en ny skollag.
Regeringen gör insatser på olika sätt för att stärka måluppfyllelsen i skolan. Medlen för personalförstärkningar för att öka antalet lärare och andra specialister i skolan, vidareutveckling av det nationella provsystemet, översyn av grundskolans kursplaner, införande av framåtsyftande individuella utvecklingsplaner för alla elever samt arbetet med kvalitetsredovisningar är exempel på insatser som bidrar till ökad måluppfyllelse.
Att säkra lärarförsörjningen på både kort och lång sikt är naturligtvis avgörande för verksamheten i skolan. Detta förutsätter god både kvantitativ och kvalitativ personalplanering på såväl nationell som lokal nivå. Häri ligger också huvudmannens ansvar att ge sin personal erforderlig kompetensutveckling liksom att introducera nyexaminerade lärare på ett bra sätt. Introduktionsprogram och utsedda mentorer att följa och ge stöd till nyexaminerade lärare är i detta sammanhang angelägna åtgärder.
Lärarutbildningen och avslutande utbildning eller tjänstgöring innan en lärare blir behörig och anställningsbar ser olika ut i olika länder. En del länder har till exempel ett obligatoriskt prövoår innan läraren anses fullt behörig. Andra länder har ett system med auktorisation eller annat slag av certifiering. Sverige har valt att hittills kvalificera lärare genom den lärarutbildning vi har. Därför är det angeläget att följa upp, utvärdera och kontinuerligt förbättra lärarutbildningen på det sätt som nu sker efter Högskoleverkets utvärdering av lärarutbildningen som presenterades våren 2005.
Jag känner väl till att bland annat lärarorganisationerna diskuterar frågan om auktorisation av lärare. Jag följer diskussionen och utvecklingen på detta område både i Sverige och utomlands med stort intresse.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.