Utredning av resursfördelningssystemet

Skriftlig fråga 2015/16:847 av Betty Malmberg (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-02-23
Överlämnad
2016-02-23
Anmäld
2016-02-24
Svarsdatum
2016-03-02
Sista svarsdatum
2016-03-02
Besvarad
2016-03-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

 

Under de senaste åren har kvaliteten i högre utbildning debatterats flitigt. Alliansregeringen bidrog på olika sätt till ökad kvalitet genom att bland annat höja anslagen till olika utbildningar, inte minst inom humsamsektorn där anslagen per studieplats höjdes med hela 60 procent.

Dessutom infördes ett kvalitetssäkringssystem som fokuserade mer på resultat och där utbildningar med dokumenterat hög kvalitet premierades. Det är ett system som olika utvärderingar visat har varit starkt kvalitetsdrivande.

Trots vidtagna åtgärder vittnar många inom akademin att det fortsatt finns stora problem och att man därför borde se över hur rådande resursfördelningssystem (med så kallade HÅS/HÅP) påverkar situationen. Vi moderater tycker att detta är viktigt att utreda.

 

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga statsrådet Helene Hellmark Knutsson huruvida hon är beredd att utreda gällande resursfördelningssystem och dess eventuella effekter på kvaliteten i högre utbildning.

Svar på skriftlig fråga 2015/16:847 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

Dnr U2016/00844/UH

Utbildningsdepartementet

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:847 av Betty Malmberg (M) Utredning av resursfördelningssystemet

Betty Malmberg har frågat mig om jag är beredd att utreda gällande resursfördelningssystem och dess eventuella effekter på kvaliteten i högre utbildning

Sverige ska vara en ledande kunskapsnation. Regeringen arbetar på olika sätt för att skapa förutsättningar för detta. För att våra universitet och högskolor ska kunna bidra till detta mål på bästa sätt krävs bland annat funktionella regelverk, bra system för att säkra och främja kvalitet och avhjälpa brister och ett ändamålsenligt resursfördelningssystem.

Dagens resurstilldelningssystem för högskoleutbildning infördes läsåret 1993/94. Systemet har i stort inte förändrats sedan det infördes och även om det kritiserats så har det i huvudsak fungerat väl. En styrka med systemet är att det ger universitetet eller högskolan en stor frihet att välja hur de använder sina resurser. Systemet ger lärosätet ersättning utifrån antalet studenter och vilka områden de utbildas i. Hur sedan resurserna används inom den högre utbildningen avgörs av lärosätet, såvida regeringen eller riksdagen inte har angett något annat.

Resursfördelningssystemet utreddes av den så kallade resursutredningen som lämnade sitt slutbetänkande 2007. Utredningens förslag handlade både om hur systemet ska utformas för att ge lärosätet goda planeringsförutsättningar och hur resurser ska fördelas utifrån olika utbildningars resursbehov. Den förra regeringen valde därefter att inte göra några förändringar av resursfördelningssystemet.

På samma sätt som bland annat högskolans ledning och högskolans kvalitetsuppföljningssystem regelbundet behöver följas upp och utvärderas finns det anledning att bevaka hur resursfördelningssystemet på olika sätt påverkar högskolan.


Regeringen följer därför frågan noga.

Stockholm den 2 mars 2016

Helene Hellmark Knutsson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.