UTP-direktivet
Skriftlig fråga 2020/21:442 av Mattias Bäckström Johansson (SD)
Frågan är besvarad
- Inlämnad:
- 2020-11-11
- Överlämnad:
- 2020-11-12
- Anmäld:
- 2020-11-13
- Svarsdatum:
- 2020-11-18
- Besvarad:
- 2020-11-18
- Sista svarsdatum:
- 2020-11-18
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Under våren 2019 antog Europaparlamentet och Europeiska unionens råd ett direktiv om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan, kallat UTP-direktivet. Detta direktiv ska vara genomfört i svensk rätt senast den 1 maj 2021 och syftar till att skydda leverantörer mot köpares otillbörliga handelsmetoder vid kommersiella köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter och ytterst till att förbättra jordbruksbefolkningens levnadsstandard.
I den utredning som gjorts kring implementeringen i svensk lag föreslås att samtliga leverantörer, oavsett storlek, ska skyddas mot samtliga köpare, oavsett storlek. Detta innebär att utredningen i praktiken bedömer de allra största multinationella varumärkesägarna i livsmedelsindustrin som skyddsvärda i deras affärsrelationer med väldigt små köpare (med årsomsättning under ca 20 miljoner kronor). Förslag som går avsevärt längre än vad direktivet omfattar.
Sveriges riksdag har tidigare genom betänkande 2018/19:NU7 riktat ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen bör verka för att EU-direktiv ska genomföras i nationell rätt på ett sätt som inte missgynnar företagens konkurrenskraft.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:
Avser statsrådet att verka för att genomförandet av UTP-direktivet inte leder till en överimplementering i svensk lag?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:442 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Svar på fråga 2020/21:442 av Mattias Bäckström Johansson (SD) UTP-direktivet
Mattias Bäckström Johansson har frågat mig om jag avser att verka för att genomförandet av UTP-direktivet inte leder till en överimplementering i svensk lag.
Den 17 april 2019 antogs EU:s direktiv om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan (UTP-direktivet) som syftar till att stärka de svagaste aktörerna i livsmedelskedjan. Anledningen är att leverantörskedjan är sårbar för otillbörliga handelsmetoder på grund av avsevärda obalanser i förhandlingsstyrkan mellan leverantörer och köpare i jordbruks- och livsmedelskedjan.
Sveriges företagare är en grundpelare för jobb, tillväxt och välfärd och en ökad konkurrenskraft i den svenska livsmedelskedjan är en förutsättning för att nå målen i den nationella livsmedelsstrategin. UTP-direktivet syftar till att skapa möjligheter för att stärka svensk primärproduktion och förädlingsindustri samt våra företagare som verkar i jordbruks- och livsmedelskedjan.
I en departementspromemoria från oktober 2019 lämnades förslag till hur kraven i UTP-direktivet kan genomföras i svensk rätt samt föreslogs en ny lag som innehåller de bestämmelser som bedöms nödvändiga och lämpliga för att genomföra direktivet. Departementspromemorian har därefter remitterats. UTP-direktivet ska vara genomfört i svensk lagstiftning senast den 1 maj 2021 och bestämmelserna ska börja tillämpas senast den
1 november 2021. Ärendet bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Jag kan konstatera att regeringen är positiv till åtgärder som stärker konkurrenskraften hos företag inom livsmedelskedjan och till åtgärder som kan bidra till att nå målen i den svenska livsmedelsstrategin. UTP-direktivet är avsett att minska riskerna och förbättra likviditeten för i första hand lantbrukare men även för mindre livsmedelsproducenter. En viktig del i livsmedelsstrategin är att utformningen av regler och villkor ska stödja målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar.
Stockholm den 18 november 2020
Jennie Nilsson
