Utomrättsliga avrättningar i Kenya
Skriftlig fråga 2016/17:908 av Birgitta Ohlsson (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-02-21
- Överlämnad
- 2017-02-22
- Anmäld
- 2017-02-23
- Sista svarsdatum
- 2017-03-01
- Svarsdatum
- 2017-03-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Terrororganisationen al-Shabab rekryterar många unga män på den kenyanska kusten. En del av dem utför terrorattacker i hemlandet medan andra strider i Somalia. Den kenyanska regeringen har under senare år tagit till åtgärder mot denna utveckling.
Människorättsorganisationer har larmat om att unga män dödas av polisen eller försvinner. The Economist rapporterade den 17 februari att unga män som varit borta från sin by eller har setts tillsammans med al-Shabab-sympatisörer är i farozonen för att försvinna. Ingen av dem som försvunnit har fått sitt fall prövat i en rättvis rättegång.
Freedom House rapporterade förra året att säkerhetsstyrkor hotar den kenyanska demokratin. Trots att konstitutionella skydd mot våld finns på plats utsätts civilbefolkningen regelbundet för kränkande behandling av framför allt polisen. Den kenyanska polisens metoder riskerar dessutom att vara kontraproduktiva, eftersom de skadar relationerna mellan Kenyas rättsstat och landets unga muslimer.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
På vilket sätt kommer ministern att markera mot vågen av kenyanska avrättningar?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:908 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:908 av Birgitta Ohlsson (L) Utomrättsliga avrättningar i Kenya
Birgitta Ohlsson har frågat mig på vilket sätt jag kommer markera mot vågen av kenyanska utomrättsliga avrättningar.
Utomrättsliga, summariska och godtyckliga avrättningar är en allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna. Dessa måste upphöra, var de än sker.
Jag delar bilden att utomrättsliga avrättningar i Kenya är ett allvarligt problem, såsom Birgitta Ohlsson redogör för i sin fråga, särskilt som de samlade rapporterna inte beskriver enstaka händelser utan upprepade händelser och på flera platser i landet. De utomrättsliga avrättningarna är frekventa, både av misstänkta brottslingar och i kampen mot terrorism.
En del av den underliggande problematiken är säkerhetsläget i Kenya. Landet har drabbats av flera storskaliga terroristattacker de senaste åren. Därtill är grannlandet Somalia, där terroristorganisationen Al-Shabaab har sin hemvist, fortfarande inte ett stabilt land även om vi har noterat vissa försiktiga framsteg de senaste åren. Det är oroande att den muslimska befolkningen, inklusive etniska somalier, är särskilt utsatta för utomrättsliga polisingripanden.
Sverige har, genom vår ambassadör i Nairobi, vid flera tillfällen tagit upp frågan om utomrättsliga avrättningar med kenyanska regeringsföreträdare. Det har skett i samverkan med EU och andra givare i Kenya. Sverige kommer fortsätta att ta upp frågan med Kenya.
Bland annat just för att utomrättsliga avrättningar är ett allvarligt problem är stöd till demokrati och bättre respekt för och skydd av mänskliga rättigheter en viktig del av vårt utvecklingssamarbete med Kenya. Stödet kanaliseras både till civilsamhällsorganisationer och till reformer av det kenyanska rättsväsendet. Svenskt stöd till reform av den kenyanska polisen kanaliseras via United Nations Office on Drugs and Crime (UNODC).
Sverige, tillsammans med de nordiska länderna, lägger vartannat år fram en resolution i FN:s generalförsamling om utomrättsliga, summariska och godtyckliga avrättningar. Därtill är Sverige avsändare för den resolution i FN:s råd för mänskliga rättigheter som vart tredje år ger mandat till FN:s specialrapportör på detta område. Dessa två initiativ är ytterligare sätt på vilka Sverige verkar för att belysa denna allvarliga kränkning av de mänskliga rättigheterna.
Stockholm den 2 mars 2017
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.