Utökat stöd till bestridande av felaktiga fakturor
Skriftlig fråga 2020/21:2840 av Tobias Andersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-05-11
- Överlämnad
- 2021-05-12
- Anmäld
- 2021-05-18
- Sista svarsdatum
- 2021-05-19
- Svarsdatum
- 2021-05-26
- Besvarad
- 2021-05-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Sverigedemokraterna är ett företagarvänligt parti som eftersträvar minskad byråkrati för företagarna. Ett av många olika problem som företagare kan råka ut för är fakturabedrägeri, och många gånger är området svårnavigerat även då det är helt uppenbart att det rör sig om en så kallad bluffaktura. Begreppen bluffaktura eller fakturabedrägeri rör krav på betalning för en vara eller tjänst som aldrig beställts eller blivit levererad. Det finns icke seriösa aktörer som systematiskt ägnar sig åt detta och lever på att företagare räds betalningsanmärkningar och inkassokrav. Detta är ett utbrett problem, och det är anmärkningsvärt att regeringen ännu inte agerat på området, trots att Utredningen om åtgärder mot fakturabedrägerier slutrapporterade redan år 2015 (SOU 2015:77).
Denna kriminalitet drabbar inte enbart större företag utan även kommuner och statliga myndigheter samt riktade målgrupper, exempelvis småföretagare. Särskilt mikro- och småföretag har begränsade resurser för att värja sig för dessa fakturor, som kan innefatta allt från försök till bedrägeri till utpressning och rena hot.
Drabbade företag riskerar att få betalningsanmälningar och kronofogden på sig när de inte betalar de felaktiga fakturorna. För en enskild näringsidkare utgör detta naturligtvis ett mardrömsscenario som man riskerar att stå förhållandevis handfallen inför. Därför föreslår Sverigedemokraterna att företag ska erbjudas ökat stöd och kunskap i att bestrida felaktiga fakturor och hur man begär rättelse från kronofogden.
Mot bakgrund av det ovan beskrivna vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan följande:
Avser ministern att verka för att företag ska erbjudas ökat stöd och ökad kunskap i att bestrida felaktiga fakturor och om hur man begär rättelse från kronofogden?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2840 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på frågorna 2020/21:2840 av Tobias Andersson (SD) Utökat stöd till bestridande av felaktiga fakturor och 2020/21:2839 av Tobias Andersson (SD) Myndighetsadministrerad varningslista
Tobias Andersson har frågat näringsminister Ibrahim Baylan om han kommer att verka för att företag ska erbjudas ökat stöd och ökad kunskap i att bestrida felaktiga fakturor och om hur man begär rättelse från Kronofogden. Han har också frågat näringsministern om han kommer att verka för en myndighetsadministrerad varningslista över avsändare av misstänkta bluffakturor.
Frågorna har överlämnats till mig.
Bluffakturor är ett allvarligt problem för dem som drabbas och samhället i stort. Utöver obehag och skada för de drabbade riskerar tilltron till betalnings- och faktureringsrutiner att påverkas negativt. Det är därför angeläget att bekämpa bluffakturor och att underlätta för drabbade att hävda sin rätt.
För att framgångsrikt komma åt problemet med bluffakturor måste rättsväsendet ha effektiva verktyg. Ett viktigt verktyg för att bekämpa systematiska fakturabedrägerier är straffbestämmelsen om grovt fordringsbedrägeri som på regeringens förslag infördes den 1 juli 2017.
För att lagföring ska kunna ske är det avgörande att polisen har tillräckliga resurser. År 2017 satte regeringen upp målet om 10 000 fler polisanställda till 2024. Sedan dess har antalet polisanställda ökat med över 5 000. Ytterligare nära 5 000 polisstudenter är på väg ut i verksamheten fram till 2024. Regeringens satsningar och det utvecklingsarbete som bedrivs stärker polisens förmåga att bekämpa alla typer av brott.
Det får inte vara lönsamt att ägna sig åt bluffakturor. Det förekommer att enskilda av rädsla för att få en betalningsanmärkning i stället för att bestrida en bluffaktura betalar fakturan. En viktig del i att få bort problemet med bluffakturor är att de som får en sådan faktura bestrider fakturan och anmäler brottet. Det är mycket ovanligt att de som står bakom kraven vänder sig till Kronofogdemyndigheten eller till tingsrätten. Det är därför betydelsefullt att företagare och privatpersoner ges kunskap och stöd för att kunna ta tillvara sin rätt. Polismyndigheten har i samverkan med Bolagsverket och ett antal andra myndigheter och företag tagit fram ett material som guidar alla som har fått en bluffaktura i hur de ska göra för att bestrida den. Det pågår också många andra viktiga insatser i samhället för att ge vägledning till och underlätta för enskilda som drabbas. Det har alltså vidtagits sådana informationsåtgärder som Tobias Andersson efterfrågar.
Utredningen om åtgärder mot fakturabedrägerier (SOU 2015:77) övervägde om det borde införas en myndighetsadministrerad varningslista. Utredningen bedömde att handläggningen skulle riskera att bli långsam och inte ge samma möjlighet till en tidig varning som de privata varningslistor som finns. Det fanns också enligt utredningen en risk för att kostnaderna för administration skulle bli för höga i förhållande till den nytta som en lista kan göra. Utredningen gjorde därför bedömningen att någon myndighetsadministrerad varningslista inte skulle införas. Det finns alltså inte något förslag om detta för regeringen att ta ställning till.
Regeringen avser att följa problemet med bluffakturor och vid behov vidta ytterligare åtgärder.
Stockholm den 26 maj 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.