Utökat skydd vid våld i nära relationer
Skriftlig fråga 2020/21:1391 av Linda Lindberg (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-21
- Överlämnad
- 2021-01-22
- Anmäld
- 2021-01-26
- Svarsdatum
- 2021-02-03
- Besvarad
- 2021-02-03
- Sista svarsdatum
- 2021-02-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Vi ser i dag ett utbrett våld i samhället och i synnerhet våld mot kvinnor. Enligt Brottsförebyggande rådets preliminära statistik polisanmäldes 28 000 fall av misshandel av kvinnor över 18 år under 2019. I 31 procent av fallen hade kvinnan och förövaren en parrelation eller hade tidigare haft en sådan. Dessutom anmäldes 1 710 fall av grov kvinnofridskränkning. Men mörkertalet är stort eftersom en stor andel våldsutsatta aldrig anmäler de övergrepp som de utsätts för i den nära relationen. En uppskattning är att runt en fjärdedel av våldet i nära relationer polisanmäls. Våld i nära relationer kännetecknas av att det oftast finns känslomässiga band mellan förövaren och offret, vilket inte sällan försvårar såväl uppbrott som försvar.
För den som döms för ett vålds- eller sexualbrott gentemot en närstående finns det med nuvarande och föreslagen lagstiftning ingen möjlighet att utfärda kontaktförbud med elektronisk övervakning vid frisläppandet, även om hotbilden är stor. En partner som lyckats ta sig ur ett destruktivt förhållande som dessutom kantas av en juridisk tvist är sällan okomplicerad. Vid fällande dom är motparten, oftast kvinnan, i ett fortsatt utsatt läge. Rädslan och vetskapen om kommande repressalier är inte heller helt ovanlig. Samhället behöver därför stärka och skydda den utsatta. Lagen behöver helt enkelt kompletteras så att det ska bli lättare att utdöma elektronisk övervakning. Även det proaktiva skyddet bör stärkas, och det bör även bli lättare att få till ett kontaktförbud mot en man som riskerar att utsätta kvinnan för våld. Det är en oacceptabel utveckling och statistik vi ser när det kommer till våld i nära relationer och i synnerhet kvinnors utsatthet.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern att vidta åtgärder för att stärka lagen i syfte att öka skyddet för individer som utsätts för våld i nära relationer?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1391 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:1391 av Linda Lindberg (SD)
Utökat skydd vid våld i nära relationer
Linda Lindberg har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att stärka lagen i syfte att öka skyddet för individer som utsätts för våld i nära relationer.
Regeringen tar frågor som rör våld i nära relationer på stort allvar och har vidtagit flera åtgärder för att stärka skyddet för personer som utsätts för våld och andra övergrepp i nära relationer.
I betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57) föreslås bl.a. att ett beslut om utvidgat kontaktförbud ska kunna förenas med villkor om elektronisk övervakning, oavsett om den mot vilken förbudet avses gälla har överträtt ett tidigare meddelat kontaktförbud eller inte. Det föreslås även att straffet för överträdelser av kontaktförbud ska skärpas och att väsentlighetskravet för meddelande av kontaktförbud avseende en gemensam bostad ska tas bort. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 19 januari 2021. Förslagen bereds nu vidare inom Regeringskansliet.
Den 1 juli 2020 trädde lagändringar i kraft som syftar till att minska återfall i brott efter villkorlig frigivning från ett fängelsestraff. Lagändringarna innebär bl.a. att Kriminalvården får möjlighet att besluta om elektronisk övervakning av en villkorligt frigiven. Detta kan t.ex. vara ett viktigt verktyg för att kontrollera efterlevnaden av en föreskrift om att den som dömts för vålds- eller sexualbrott mot en närstående inte får vistas i närheten av där brottsoffret bor.
Regeringen beslutade den 21 januari i år propositionen Utökade kontroll- och stödmöjligheter avseende skyddstillsynsdömda (prop. 2020/21:85). Förslagen innebär bl.a. att skyddstillsynen ska vara förenad med övervakning under hela prövotiden om inte annat beslutas. Möjligheten att föreskriva villkor om var personer som blivit villkorligt frigivna från ett fängelsestraff eller som dömts till skyddstillsyn ska vistas eller inte får vistas görs också tydligare. Vidare föreslås att Kriminalvården ska kunna fatta beslut om elektronisk övervakning av den som dömts till skyddstillsyn för att kontrollera att en föreskrift följs och utökade möjligheter att fatta beslut om elektronisk övervakning av den som blivit villkorligt frigiven. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2021.
För att förebygga mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck har regeringen antagit en tioårig nationell strategi som började gälla den 1 januari 2017. Regeringen har också beslutat om en omfattande fördelning av statsbidrag till ideella kvinno- och tjejjourer.
I enlighet med budgetpropositionen för 2021 har länsstyrelsernas regionala arbete mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck m.m. blivit permanent. Regeringen har därtill gett Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att studera vilka åtgärder som kan vidtas för att motverka våld i nära relationer bland unga.
Att förebygga och bekämpa våld i nära relationer är en högt prioriterad fråga för regeringen och regeringen kommer med fortsatt hög ambition arbeta vidare för att stärka skyddet mot våld och andra övergrepp.
Stockholm den 3 februari 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.