Utökat skydd i diskrimineringslagen

Skriftlig fråga 2025/26:760 av Nadja Awad (V)

till Jämställdhetsminister Nina Larsson (L)

En rådgivande kommitté inom Europarådet har riktat kritik mot Sverige och uppmanat landet att stärka skyddet mot diskriminering. Bland annat rekommenderas att språk införs som en egen diskrimineringsgrund i diskrimineringslagen.

I dag omfattas diskriminering kopplad till språk i viss utsträckning av diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet, men flera aktörer har pekat på att detta inte ger ett tillräckligt tydligt eller heltäckande skydd. Detta blir särskilt tydligt när det gäller svenskt teckenspråk. Döva och teckenspråkiga kan utsättas för diskriminering just på grund av sitt språk, utan att det nödvändigtvis fångas upp inom nuvarande diskrimineringsgrunder.

Avsaknaden av språk som en självständig diskrimineringsgrund riskerar därmed att leda till att diskriminering på språklig grund osynliggörs, vilket kan försvåra möjligheten att både anmäla och åtgärda sådana fall. Ett uttryckligt skydd skulle kunna stärka rättssäkerheten och synliggöra situationen för grupper som använder teckenspråk.

Mot denna bakgrund väcks frågor om huruvida nuvarande lagstiftning ger ett tillräckligt skydd mot diskriminering på språklig grund.

Med anledning av detta vill jag fråga jämställdhetsminister Nina Larsson:

Avser ministern att ta initiativ till att utreda eller införa språk som en egen diskrimineringsgrund i diskrimineringslagen?