Utökad rätt att skydda hägnat vilt
Skriftlig fråga 2005/06:1235 av Persson, Sven Gunnar (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-03-20
- Inlämnad
- 2006-03-20
- Besvarad
- 2006-03-29
- Svar anmält
- 2006-03-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 mars
Fråga 2005/06:1235 av Sven Gunnar Persson (kd) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist (s)
Utökad rätt att skydda hägnat vilt
Den ändring av jaktförordningens 28 § som regeringen genomfört är ett steg i rätt riktning. Det är bra att regeringen vill tillåta skyddsjakt på rovdjur som kommit in i inhägnade hagar. Men förändringen av skyddsparagrafen innefattar inte hägnat vilt. Om till exempel ett lodjur kommer in i ett vilthägn med hjortar får inte hägnägaren skjuta eftersom hjortarna räknas som vilda även i hägn.
I detta sammanhang borde hägnat vilt likställas med tamdjur för att ge ägaren rätt att freda sina djur. För hägnägaren blir det dubbelt besvärligt eftersom man inte heller får ersättning ur viltskadefonden.
Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga statsrådet:
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att vilthägnsägare ska kunna freda sin egendom mot rovdjur på samma sätt som ägare till tamdjur nu kan?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1235 besvarad av Ann-Christin Nykvist
den 29 mars
Svar på fråga 2005/06:1235 om utökad rätt att skydda hägnat vilt
Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist
Sven Gunnar Persson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att vilthägnsägare ska kunna freda sin egendom mot rovdjur på samma sätt som ägare till tamdjur kan.
Med vilt avses enligt 2 § jaktlagen (1987:259) vilda däggdjur och fåglar. Djur som tillhör den svenska viltfaunan men som hålls i hägn betraktas, även om de fötts i hägn, också som vilt trots att de inte lever i full frihet (prop. 1981/82:220 s. 28 och prop. 1986/87:58 s. 67). Hjortar, vare sig de lever fritt eller i hägn, räknas således till kategorin vilda djur i jaktlagstiftningen. Det finns inget stöd i 28 § jaktförordningen (1987:905) för att skjuta rovdjur för att skydda vilda djur. Däremot kan beslutande myndighet ge tillstånd att bedriva skyddsjakt på enskilt skadegörande rovdjur, enligt 27 § jaktförordningen.
Enligt 41 a § jaktförordningen gäller att vilt bara får hållas i vilthägn eller annan liknande anläggning efter tillstånd av länsstyrelsen. Vid länsstyrelsens prövning av tillstånd till vilthägn beaktas i första hand risken för spridning av smittsamma sjukdomar. Vilt i vilthägn ska därför hållas betryggande instängt. Det ställs därför mycket höga krav på utformningen av hägn så att djur inte ska kunna passera hägnet i någon riktning.
Det är Naturvårdsverket som meddelar föreskrifter om hur hägn för olika arter ska vara utformade. Enligt verkets föreskrifter krävs att vilthägn avsett för hjortdjur, mufflonfår, vildsvin, korsningar mellan tam- och vildsvin eller harar ska hindra djur av dessa kategorier samt hundar att ta sig ut från eller in i hägnet. Stängsel som avgränsar vilthägn får inte sättas upp på sådant sätt att markformationer eller anordningar kan utnyttjas för in- eller uthopp över stängslet.
Det förekommer uppgifter om att det sker några rovdjursangrepp på hägnat vilt varje år. Regeringen tillsatte nyligen en utredning, Effekterna av rovdjurens utbredning, som bland annat ska redovisa hur problem och konflikter innefattande sociala och ekonomiska aspekter hanteras och hur de förändrats bland annat mot bakgrund av utvärdering av skadeförebyggande insatser för tamdjur. Jag anser att det utöver detta kan finnas anledning att se över vad rovdjuren får för effekter även för hjorthägnsägare. Jag kommer att följa frågans utveckling noga och överväga eventuella åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.