utnyttjande av polisens resurser
Skriftlig fråga 1998/99:312 av Gunnarsson, Rolf (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-02-03
- Anmäld
- 1999-02-09
- Besvarad
- 1999-02-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 3 februari
I senaste numret av tidningen Svensk Polis berättas om hur posthanteringen hos polisen i Stockholm sköts efter det att många civilanställda avskedats inom polisen.
Enligt artikeln krävs det 12 heltidsanställda poliser per vecka för att sköta posthanteringen. Att välutbildade poliser sköter posthanteringen kan knappast vara riktigt i en tid av polisbrist på många håll i landet.
Jag har den senaste veckohelgen haft möjlighet att göra ett studiebesök hos polisen i Ludvika, Dalarnas län. Jag åkte med polisen på samtliga deras uppdrag fredag kväll/natt mellan kl. 18.00 och kl. 05.00. En enda patrull bemannade två kommuner med rätt omfattande yta, kommunerna Ludvika och Smedjebacken.
Kontrasten blir stor då en del av landet inte har resurser till dubbelpatrull - trots att det är en fredagskväll - medan man i Stockholm har resurser att låta välutbildade poliser sköta postkörningar. Dessutom talas det i samma artikel om att dessa välutbildade poliser också sköter receptionstjänst, fordonsskötsel, vaktmästeriuppgifter och en del annat.
Med anledning av det anförda vill jag ställa följande fråga till justitieministern:
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att polisens resurser totalt sett skall användas effektivare?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:312 besvarad av Justitieminister Laila Freivalds
- Justitieminister Laila Freivalds
den 10 februari
Rolf Gunnarsson har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att polisens resurser totalt sett skall användas effektivare. Inger Strömbom har frågat vad jag avser att göra för att öka antalet civilanställda så att poliser kan frigöras för rent polisarbete. Eftersom frågorna har nära beröring med varandra, finner jag det lämpligt att besvara dem i ett sammanhang.
I sina respektive frågor refererar Rolf Gunnarsson och Inger Strömbom till en artikel i det senaste numret av tidningen Svensk polis. I artikeln påstås det bl.a. att det krävs tolv heltidsanställda poliser per vecka för att sköta posthanteringen vid Polismyndigheten i Stockholms län. Förhållandet sägs bero på att den civilanställda personal som tidigare utförde sysslan har sagts upp från sina arbeten.
Sedan 1994 genomförs inom polisväsendet ett omfattande moderniseringsarbete. Parallellt med det arbetet har polisen fortsatt att rationalisera sin verksamhet. Syftet har varit att så långt som möjligt undanröja de hinder för ett effektivt resursutnyttjande som Riksrevisionsverket påtalat i sin omfattande granskning av polisväsendet.
Moderniseringsarbetet innebär att polismyndigheterna omstrukturerar sin verksamhet och ser över resursanvändningen. Rationaliseringsåtgärder har varit nödvändiga för att vi skall få ett polisväsende som kan svara mot dagens och framtidens krav på hög effektivitet och kvalitet. De besparingskrav som den dåvarande regeringen föreslog riksdagen i 1993 års budgetproposition har dock bl.a. lett till att vissa polismyndigheter sagt upp civilanställd personal i en sådan utsträckning att problem har uppstått.
Jag är väl medveten om det viktiga och goda arbete som den civilanställda personalen inom polisen utför och att den är en förutsättning för att polisverksamheten skall fungera. Det ankommer emellertid inte på mig som justitieminister att avgöra dimensioneringen av personalen vid landets polismyndigheter. Enligt den ansvarsfördelning som gäller mellan regeringen och myndigheterna ankommer det på myndigheterna att fatta beslut om hur resurserna bäst kan användas. Jag har emellertid inhämtat att polisledningen i Stockholm funnit skäl att överväga att lägga ut posthanteringen på externa aktörer.
Det är Rikspolisstyrelsen som inom polisväsendet har ansvaret för att fördela de resurser som riksdagen och regeringen beslutat om. Rikspolisstyrelsen genomför varje år med ledningen för varje polismyndighet dels en budgetdialog om medelsramarna för de tre kommande åren, dels en resultatdialog om verksamheten föregående år. Dialogerna är viktiga instrument när det gäller att fördela resurserna på ett sätt som säkerställer en rationell polisverksamhet i hela landet. Vidare skall Rikspolisstyrelsen i sin tillsynsverksamhet särskilt beakta att polisarbetet bedrivs effektivt och i överensstämmelse med de prioriteringar och riktlinjer som riksdagen och regeringen har lagt fast.
Av Rikspolisstyrelsens slutredovisning av de åtgärder som vidtagits med anledning av Riksrevisionsverkets hinderrapport framgår att det fortfarande finns en betydande rationaliseringspotential inom polisväsendet. Regeringen har givit Riksrevisionsverket i uppdrag att göra en slutgranskning av rationaliseringsarbetet inom polisväsendet. Verket skall föreslå åtgärder för att avhjälpa bestående brister samt redovisa sin bedömning av de förbättringar som varje förslag kan leda till. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 december 1999.
Nämnas kan också att regeringen har skjutit till ytterligare 905 miljoner kronor för perioden 1999-2001 på reformeringen av polisen. Av dessa medel satsas för innevarande år 200 miljoner kronor på insatser i de utsatta storstadsområdena. Till en del skall de nya medlen användas till förstärkning av de personella resurserna.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.