Utnyttjande av mål 6-medlen

Skriftlig fråga 1995/96:262 av Bengt Hurtig (v)

Klar

Inlämnad:: 1996-02-01
Besvarad:: 1996-02-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 1 februari

Fråga 1995/96:262 av Bengt Hurtig (v) till arbetsmarknadsministern
om utnyttjande av mål 6-medlen

Under förhandlingarna om ett svenskt EU-medlemskap försäkrade
regeringen att det nationella regionalstödet även efter ett EU-
medlemskap skulle kunna fortgå i minst samma omfattning som tidiga-
re.

I samband med den senaste förändringen av skatteutjämningsbidra-
gen har de flesta kommuner i mål 6-området fått vidkännas kraftiga
neddragningar av statsbidragen. Därför pågår varsel och uppsägningar
av personal i detta område med hög arbetslöshet. Avregleringar inom
kommunikations- och energisektorn har drabbat eller kommer att sär-
skilt drabba detta område. Kommunerna och dess medborgare får gi-
vetvis också bidra med sin del för att finansiera avgiften till EU.

För att erhålla stöd av mål 6-medel tycks nu en del kommuner
tvingas att bidra med en del av den nationella delen av medlen. Ett
exempel är Kiruna kommun där det kommunala bidraget förväntas bli
10 miljoner kronor till ett Miljö- och rymddatacenter. Kommunen
tvingas härmed också gå in med medel i verksamheter som hittills nor-
malt inte varit en kommunal angelägenhet.

Jag vill därför fråga arbetsmarknadsministern:

Är det inte rimligt att staten i normala fall garanterar hela den na-
tionella delen av mål 6-medlen?

Svar på skriftlig fråga 1995/96:262 besvarad av Arbetsmarknadsminister Anders Sundström

den 6 februari

Svar på fråga 1995/96:262

Arbetsmarknadsminister Anders Sundström

Bengt Hurtig har frågat mig om det inte är rimligt att staten i norma-
la fall garanterar hela den nationella delen av mål 6-medlen.

Låt mig först av allt konstatera att medlen från EU:s strukturfonder
innebär ett väsentligt nettotillskott för Norrlands inland. Mål 6-
regionen kommer under perioden fram t.o.m. 1999 att tillföras 280
miljoner ecu från EG-budgeten. Det motsvarar med nuvarande växel-
kurs drygt 2,3 miljarder kronor eller drygt 5 000 kr per invånare i regi-
onen. Detta är pengar som på olika sätt skall komma regionens kom-
muner och deras invånare till del. Vi har från regeringens sida starkt
betonat att kommunerna skall ha ett avgörande inflytande över hur
medlen skall användas. I de beslutsgrupper som regeringen har utsett
har kommunerna majoriteten av ledamöterna.

Principen för finansiering av åtgärder inom mål 6-programmet är att
hälften av den offentliga finansieringen skall komma från EG-budgeten
och den andra hälften från svenska offentliga medel. Den svenska delen
kan bestå av såväl statliga som kommunala-landstingskommunala
medel. När åtgärderna riktar sig direkt till företag krävs därutöver pri-
vat medfinansiering.

Flera åtgärder i programmet berör kommunal verksamhet och har
också förts in i programarbetet från kommunalt håll. Genom möjlighe-

ten till finansiering från EG-budgeten kan kommunerna utveckla och
förstärka sin verksamhet på områden som de själva prioriterar.

Andra åtgärder ligger inom områden där staten har ett huvudansvar
och där kommer självfallet staten också att svara för medfinansiering-
en. Regeringen har bl.a. tillfört de län som berörs av strukturfondspro-
gram ytterligare länsanslag som kan användas för medfinansiering.
Därutöver finns åtgärder där såväl statliga organ som en enskild kom-
mun eller en grupp av kommuner kan ha ett intresse av att insatser görs.
Här kan finansieringslösningar med både statliga och kommunala me-
del i ett visst projekt förekomma.

I samtliga fall där kommuner kan vara medfinansiärer gäller dock
att det är den enskilda kommunen som själv avgör om den vill och kan
medverka i finansieringen.

Övrigt om skriftliga frågan

Intressenter

Frågeställare

Bengt Hurtig (v)Vänsterpartiet

Ställd till

arbetsmarknadsministern

Besvarad av

Arbetsmarknadsminister Anders Sundström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.