Utnämningar till högskolestyrelser
Skriftlig fråga 2005/06:30 av Krantz, Tobias (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-09-21
- Inlämnad
- 2005-09-21
- Besvarad
- 2005-09-28
- Svar anmält
- 2005-09-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 september
Fråga 2005/06:30 av Tobias Krantz (fp) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky (s)
Utnämningar till högskolestyrelser
Konstitutionsutskottet granskade under våren 2005 regeringens sätt att utnämna ledamöter till universitets- och högskolestyrelser. I samband med kammarens behandling bifölls (prot. 2004/05:133) en reservation som bland annat innehöll följande passus: ”Regeringens sätt att bereda ärenden om tillsättande av ledamöter i styrelser för högskolor och universitet bör ta fasta på att de tillsättningar som görs kan granskas i efterhand, t.ex. med avseende på vilka bedömningsgrunder som tillämpas. Enligt vår mening bör regeringen överväga att öka öppenheten och insynen i sådana ärenden så att kravet på granskning och kontroll av tillsättningarna kan tillgodoses” (bet 2004/05:KU20).
Jag vill fråga utbildnings- och kulturministern vilka åtgärder han har vidtagit alternativt avser att vidta med anledning av riksdagens ställningstagande.
Svar på skriftlig fråga 2005/06:30 besvarad av Leif Pagrotsky
Svar på fråga 2005/06:30 om utnämningar till högskolestyrelser
Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky
Tobias Krantz har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit eller avser att vidta med anledning av riksdagens bifall till en reservation i konstitutionsutskottet (prot. 2004/05:133) om regeringens sätt att bereda ärenden om tillsättning av ledamöter i styrelser för universitet och högskolor.
Utseende av ordförande och ledamöter till styrelser för universitet och högskolor ska ske på sakliga grunder. Vidare bör regeringen när den utser styrelseledamöter välja personer med kompetens och erfarenheter från verksamhet som är av betydelse för högskolans utbildnings- eller forskningsuppdrag och för högskolans samverkansuppgift.
För regeringen står frågan om universitets och högskolors öppenhet mot det omgivande samhället i centrum. Att söka efter kvalificerade kandidater som är beredda att ta på sig uppdraget att företräda allmänintresset inom universitet och högskolor på ett trovärdigt sätt är en angelägen och viktig process. Regeringen arbetar för att det ska bli fler representanter från näringslivet i lärosätenas styrelser men också för att styrelserna ska innehålla representanter från den arbetsmarknad som lärosätena utbildar för, inte minst inom skolan och sjukvården. Regeringen är också angelägen om att de personer som åtar sig styrelseuppdrag har tid och engagemang att fullfölja uppdragen.
Ordförande och ledamöter i lärosätenas styrelser har som regel treåriga förordnanden. Nu aktuella förordnanden gäller från och med den 1 januari 2004 intill utgången av december 2006. De avser omkring 275 ledamöter och ca 40 ordförande. Sedan riksdagen biföll reservationen den 3 juni 2005 har ytterligare två styrelseledamöter utsetts för att fylla vakanta platser. Dessa utnämningar har skett utifrån ovan redovisade utgångspunkter.
Självklart är det väsentligt att förtroendet för lärosätenas styrelser inte får undergrävas till följd av misstankar om partipolitiska hänsyn. Att en person har en politisk bakgrund, ska dock inte vara diskvalificerande för styrelseuppdrag.
Jag har initierat en översyn av beredningsprocessen vid tillsättning av ledamöter i lärosätenas styrelser mot bakgrund av riksdagens beslut. Syftet är att finna former för beredning av utnämningar till högskolestyrelserna för den nya perioden, 2007@2009, så att öppenhet och insyn tillgodoser kravet på granskning och kontroll.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.