utlandsstyrkans möjligheter att lämna bistånd
Skriftlig fråga 2001/02:1546 av Viklund, Margareta (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-08-23
- Besvarad
- 2002-09-03
- Anmäld
- 2002-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 augusti
Fråga 2001/02:1546
av Margareta Viklund (kd) till försvarsminister Björn von Sydow om utlandsstyrkans möjligheter att lämna biståndDet svenska värnpliktssystemet ger många fördelar framför införandet av en yrkesarmé. En av dessa fördelar är att de svenska soldaterna oftast har dubbla kompetenser, dels den kompetens som krävs för att lösa respektive uppgift i utlandssstyrkan, dels en civil kompetens som t.ex. snickare, målare, murare, sjuksköterska eller lärare @ kompetens som kan användas i direkt biståndsarbete.
Utlandsstyrkan har som regel inga egna medel avsatta för biståndsarbete. I stället finansieras det humanitära biståndet av någon annan @ myndighet (t.ex. Sida) eller frivillig organisation. Inte sällan krävs tröga förhandlingar mellan Försvarsmakten och en motpart när det gäller att skaffa fram biståndsmedel. Exempel har visat att ibland kan halva missionstiden eller mer vara till ända innan medel beviljats. Det är naturligtvis inte bra.
Ett alternativ vore att utlandsstyrkan redan vid avresan hade med sig ett särskilt anslag för humanitärt biståndsarbete, fristående från styrkans övriga anslag, för att därigenom öka effektiviteten i det svenska biståndsarbete som svenska kvinnor och män i internationell tjänst utför.
Min fråga:
Vilka åtgärder avser försvarsministern att vidta för att skapa förutsättningar för att utlandsstyrkan snarast får tillgång till ett från styrkans övriga medel avskiljt anslag för humanitärt biståndsarbete i missionsområdet?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1546 besvarad av försvarsminister Björn von Sydow
den 4 september
Svar på frågorna 2001/02:1545 om utbildning för internationella insatser och 1546 om utlandsstyrkans möjligheter att lämna bistånd
Försvarsminister Björn von Sydow
Margareta Viklund har ställt två frågor rörande internationella insatser till mig. Först frågar hon hur jag avser att säkerställa att utbildningen av internationella förband sker utan att det påverkar grundutbildningsverksamheten. Sedan frågar hon vad jag avser att vidta för åtgärder för att utlandsstyrkan ska få ett särskilt anslag för humanitärt biståndsarbete i missionsområdena. Jag väljer att svara på frågorna i ett sammanhang.
Regeringen har tidigare till riksdagen redovisat sin syn på utvecklingen av Försvarsmaktens internationella förmåga. Försvarsutskottet har i stort ställt sig bakom regeringens redovisning, dock med tillägget att utvecklingen av Försvarsmaktens internationella förmåga bör styras av efterfrågan, vår förmåga samt de praktiska och ekonomiska möjligheterna att delta i internationella insatser.
Med anledning av vad Försvarsmakten redovisade i samband med budgetunderlaget för 2003 anmodade Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) Försvarsmakten att redovisa verksamhetsförutsättningarna för ett ökat internationellt engagemang. Försvarsmakten har den 7 juni 2002 inkommit med en redovisning. Försvarsmakten anför att med nuvarande personalförsörjnings- och utbildningssystem så är dagens nivå för de internationella insatserna en lämplig avvägning.
Vidare redovisar Försvarsmakten att den översyn av utbildnings- och övningssystemet samt reformeringen av personalförsörjningssystemet som myndigheten genomför på längre sikt skapar förutsättningar för att över tiden genomföra internationella insatser med två bataljoner (600 till 900 man/bataljon) samtidigt samt ett antal mindre förband ur armé-, marin- och flygstridskrafterna.
Frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet och det är min förhoppning att regeringen kan återkomma i ämnet i samband med budgetpropositionen för 2003.
Vad avser Margareta Viklunds andra fråga, om möjligheterna att för utlandsstyrkan att ge humanitärt bistånd i missionsområdena, vill jag först konstatera att det är av stor vikt att koordinera de militära och humanitära delarna av en internationell insats för att nå störst effekt. Regeringen anser därför, som tidigare redovisats för riksdagen, att fortsatt utvecklingsarbete bör bedrivas för att förbättra den civil-militära samverkan.
Jag anser att de myndigheter eller organisationer med erfarenhet och störst kompetens att bedriva humanitärt bistånd ska bedriva sådan verksamhet. Försvarsmakten ska i detta avseende stötta verksamheten. Ett bra exempel på detta är samarbetet mellan den svenska militära CIMIC-personalen i Bosnien-Hercegovina och Sida.
Jag har under min senaste resa till den svenska bataljonen i Kosovo kunnat prata med personal från Sida och Försvarsmakten och sett exempel på den positiva samverkan mellan de båda myndigheterna. Den svenska bataljonen har av Sida fått 1 miljon kronor att disponera för åtgärder för att hjälpa civilbefolkningen i området.
Det finns skäl att fortsatt undersöka möjligheten att snabba upp förfarandet så att humanitära hjälpinsatser snabbt kan igångsättas med Försvarsmaktens stöd, utan att tid går förlorad i förhandlingar mellan de inblandade parterna.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.