utländska krigsfångar i Irak
Skriftlig fråga 2003/04:1268 av Hoffmann, Ulla (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-05-28
- Inlämnad
- 2004-05-28
- Besvarad
- 2004-06-07
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2004-06-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 28 maj
Fråga 2003/04:1268
av Ulla Hoffmann (v) till utrikesminister Laila Freivalds om utländska krigsfångar i IrakDet har framkommit signaler på att det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon överväger att inte tillämpa Genèvekonventionens regler för behandling av krigsfångar när det gäller icke-irakier som grips i Irak. Utländska stridande skulle alltså ha en annan status än irakiska fångar. Pentagons talesman Larry DiRita hävdar, uppger TT, att detta i stället kan avgöras från fall till fall.
Dessa överväganden har förts fram från Pentagon i samband med skandalen med amerikanska fångvaktares grova övergrepp, med allvarligt kränkande och våldsamma förhörsmetoder, mot fångar i Irak. Tanken utvecklades redan i samband med kriget i Afghanistan där al-Qaida och talibankrigare av president Bush betraktades som illegala krigare och ansågs därmed av amerikanerna inte omfattas av Genèvekonventionen.
Mot denna bakgrund vill jag därför fråga utrikesminister Laila Freivalds:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att den amerikanska regeringen ska försäkra att samtliga krigsfångar i Irak ges det skydd mot grym och förnedrande behandling som säkerställs genom Genèvekonventionen?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1268 besvarad av Laila Freivalds
den 7 juni
Svar på fråga 2003/04:1268 om utländska krigsfångar i Irak
Utrikesminister Laila Freivalds
Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att den amerikanska regeringen ska försäkra att samtliga krigsfångar i Irak ges det skydd mot grym och förnedrande behandling som säkerställs genom Genèvekonventionen.
Inledningsvis vill jag framföra att övergreppen på fångarna i Irak är oerhört allvarliga. Det är angeläget att USA vidtar åtgärder för att ställa de ansvariga till svars och säkerställa att detta inte upprepas. Regeringen välkomnar därför uppgifterna om att missförhållandena vid irakiska fängelser ska utredas och de ansvariga ställas till svars.
När det gäller behandlingen av krigsfångar i Irak, irakiska såväl som utländska, har ockupationsmakten ett ansvar att agera i enlighet med sina folkrättsliga förpliktelser, inklusive den humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna.
Jag har ingen närmare information om de uppgifter som Ulla Hoffmann refererar till. Allmänt kan dock sägas att det skydd den tredje Genèvekonventionen ger omfattar samtliga krigsfångar, oavsett nationalitet. Om osäkerhet råder om en viss person omfattas av konventionens krigsfångedefinition ska en behörig domstol avgöra frågan. Om personen inte bedöms vara krigsfånge ska han eller hon betraktas som civil, och måste då vara misstänkt för brott för att kunna hållas frihetsberövad. Är personen att betrakta som civil ska han eller hon behandlas i enlighet med det regelsystem på fri- och rättighetsområdet som då blir tillämpligt, inklusive 1966 års FN-konvention om medborgerliga och politiska rättigheter som USA är anslutet till.
USA har emellertid, precis som Ulla Hoffmann påpekar, valt att i vissa sammanhang beteckna frihetsberövade som "illegala krigare" eller "fiendekombattanter". En sådan klassificering saknar stöd i modern folkrätt. Det är oacceptabelt att frihetsberövade ska förlora sina rättssäkerhetsgarantier. Detta har vi från svensk sida vid ett flertal tillfällen framfört till de amerikanska myndigheterna.
Som part i Genèvekonventionen åligger det Sverige att efterleva konventionen men också att se till att andra efterlever den. Sverige kommer även i fortsättningen att i samtal med amerikanska företrädare framhålla nödvändigheten av att respektera den internationella rätten, inklusive den humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

