Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

utlämningen av Nuriye Kesbir

Skriftlig fråga 2004/05:41 av Hoffmann, Ulla (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-09-23
Inlämnad
2004-09-23
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-09-30
Svar anmält
2004-10-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 september

Fråga 2004/05:41

 av Ulla Hoffmann (v) till utrikesminister Laila Freivalds om utlämningen av Nuriye Kesbir

Den nederländske justitieministern kommer inom kort att besluta huruvida den kurdiska kvinnliga politiska aktivisten och tidigare medlemmen av PKK:s styrande råd, Nuriye Kesbir, ska utlämnas till Turkiet. Enligt uppgift inväntar ministern garantier från den turkiska regeringen om att Nuriye Kesbir ska få en rättvis rättegång. Men som bland annat Human Rights Association i Turkiet (HRA) påpekat, är sådana garantier inte tillförlitliga mot bakgrund av att de statliga turkiska säkerhetsdomstolarna nu föreslås bli kvar, men under annat namn. Därtill kommer, som HRA påpekar, en överhängande fara för att Nuriye Kesbir blir utsatt för tortyr mot bakgrund av att omfattande och systematisk tortyr fortfarande förekommer i hela Turkiet.

Nederländerna har undertecknat FN:s tortyrkonvention, Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och FN-konventionen om de medborgerliga och politiska rättigheterna. Att utlämna Nuriye Kesbir till Turkiet, där hon riskerar att utsättas för tortyr och annan förnedrande behandling, är ett brott mot dessa konventioner.

Med de erfarenheter regeringen skaffat sig genom de så kallade garantierna från Egypten i samband med en avvisning i december 2001 vill jag rikta följande fråga till utrikesminister Laila Freivalds:

Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att förhindra att den nederländska regeringen bryter mot internationella konventioner genom att utlämna Nuriye Kesbir?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:41 besvarad av Laila Freivalds

den 30 september

Svar på frågorna 2004/05:41 om utlämningen av Nuriye Kesbir och 51 om EU och MR-konventioner

Utrikesminister Laila Freivalds

Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att förhindra att den nederländska regeringen bryter mot internationella konventioner genom att utlämna Nuriye Kesbir. Ulla Hoffmann har också frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att frågan om respekt för internationella konventioner lyfts upp på EU:s dagordning.

Jag har valt att besvara frågorna i ett sammanhang.

Enligt artikel 3 i FN:s konvention mot tortyr med mera ska ingen konventionsstat utvisa, återföra eller utlämna en person till en annan stat i vilken det finns grundad anledning att tro att personen skulle utsättas för tortyr. Denna princip har även utvecklats i Europadomstolens praxis. Rätten till en rättvis rättegång fastslås i artikel 14 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter och i artikel 6 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Konventionerna reglerar dock inte frågan om förbud mot utvisning eller utlämning i fall risk föreligger att rätten till en rättvis rättegång kränks. Turkiet har som part till dessa konventioner en folkrättslig förpliktelse att garantera en rättvis rättegång. Därtill kommer det absoluta förbudet mot tortyr.

När det gäller respekten för mänskliga rättigheter i Turkiet har den turkiska regeringen under senare tid genomfört många viktiga reformer på det lagstiftande området. EU och Sverige har i denna process framhållit vikten både av det lagstiftande arbetet och av fullt genomslag i praktiken av reforminitiativen.

Nederländerna har tillträtt såväl Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna som FN:s konvention mot tortyr med mera. Den nederländska regeringen är givetvis väl bekant med såväl sina folkrättsliga åtaganden som situationen i Turkiet. Eftersom jag har förtroende för de nederländska myndigheternas agerande i denna fråga kommer jag därför inte att vidta någon särskild åtgärd.

Skyddet och främjandet av mänskliga rättigheter utgör inte bara en grundprincip för EU, utan ingår också i gemenskapens lagstiftning. Härigenom är de mänskliga rättigheterna och följaktligen efterlevnaden av internationella konventioner på området redan en högt prioriterad fråga för EU i dess interna och externa politik.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.