utjämningsmandat i kommunfullmäktige

Skriftlig fråga 2001/02:1635 av Oscarsson, Mikael (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-09-17
Besvarad
2002-09-25
Anmäld
2002-09-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 september

Fråga 2001/02:1635

av Mikael Oscarsson (kd) till statsrådet Britta Lejon om utjämningsmandat i kommunfullmäktige

De flesta av Sveriges större kommuner fördelar mandat efter valresultat i olika valkretsar som man valt att indela kommunen i. Då kommunerna inte tillåts använda sig utav utjämningsmandat mellan dessa valkretsar kan detta medföra att ett enskilt parti inte får samma andel mandat i kommunfullmäktige som man erhållit röster i hela kommunalvalet. Sådana utjämningsmandat existerar både i landstings- och riksdagsval. Det skulle kräva en lagändring för att ge möjlighet åt kommunerna att också använda sig av utjämningsmandat.

I årets val röstade en majoritet av väljarna i Uppsala kommun för borgerliga partier. Trots detta har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vunnit en majoritet i fullmäktige efter att mandatfördelningen är genomförd. De borgerliga partierna fick 170 röster mer än Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet tillsammans. Trots detta erhöll denna minoritet tre mandat fler. En liknande situation uppstod även efter kommunvalet 1998 i Uppsala kommun. Detta ter sig säkerligen underligt för många väljare.

Min fråga är:

Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att se till att väljarnas partival får genomslag i efterföljande mandatfördelning i kommunfullmäktige?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1635 besvarad av statsrådet Britta Lejon

den 25 september

Svar på fråga 2001/02:1635 om utjämningsmandat i kommunfullmäktige

Statsrådet Britta Lejon

Mikael Oscarsson har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att se till att väljarnas partival får genomslag i mandatfördelningen i kommunfullmäktige.

Vid val till riksdagen och till landstingsfullmäktige tillämpas en ordning med utjämningsmandat. Samtidigt finns det spärrar mot småpartier. Vid val till kommunfullmäktige förekommer inga utjämningsmandat. Å andra sidan finns det inte någon småpartispärr vid det valet.

Till grund för den nuvarande vallagen (1997:157) ligger bl.a. det arbete som utfördes av 1993 års vallagskommitté. Kommittén lämnade inte något förslag till utjämningsmandat eller småpartispärr för val till kommunfullmäktige (SOU 1994:30). De flesta remissinstanser hade inga invändningar mot detta. I sitt förslag till ny vallag uttalade regeringen i huvudsak följande (prop. 1996/97:70 s. 161).

Frågan om ökad proportionalitet vid valen till kommunfullmäktige i de valkretsindelade kommunerna har inte fått en helt tillfredsställande lösning. Detta torde delvis bero på den från tid till annan skiftande inställningen till huruvida en reform i syfte att öka proportionaliteten också bör förenas med en småpartispärr. Anledningen till att det varit svårt att uppnå enighet torde främst vara att önskemålet om ökad proportionalitet egentligen är oförenligt med kravet på att partier med små röstetal ska uteslutas från möjligheten att bli representerade i fullmäktige. En småpartispärr leder ju alltid till ett mindre proportionellt resultat än om någon spärr inte funnits. 1993 års vallagskommitté kunde inte enas i frågan och detta hade sin orsak i olika synsätt på behovet av att komplettera ett kommunproportionellt system med en småpartispärr och delade meningar om angelägenheten i att ha likartade system för val till landstings- och kommunfullmäktige. Kommittén valde därför att avstå från att lägga fram ett förslag.

Mot den nu angivna bakgrunden ansåg regeringen att det inte skulle införas några regler om utjämningsmandat eller småpartispärr i den nya vallagen. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag.

Jag finner inte nu anledning att göra någon annan bedömning än den här redovisade och är därför inte beredd att vidta några åtgärder såvitt avser genomslaget av mandatfördelningen i kommunfullmäktige.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.