utgiftstaket i budgetlagen
Skriftlig fråga 2004/05:948 av Widegren, Cecilia (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-02-11
- Anmäld
- 2005-02-14
- Besvarad
- 2005-02-16
- Svar anmält
- 2005-02-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 februari
Fråga 2004/05:948
av Cecilia Widegren (m) till finansminister Pär Nuder om utgiftstaket i budgetlagenNär regeringen delar ut 1 miljard kronor till kommunerna för kompetensutveckling bryter det mot budgetlagen. "Anmärkningsvärt", skriver Riksgäldskontoret i ett skarpt formulerat remissvar.
Riksgäldskontoret läxar nu upp regeringen för att den tricksar med budgeten. Regeringen vill nämligen att i stället för att staten betalar ut pengarna ska kommunerna få behålla mer av sina skatteintäkter. Staten får alltså mindre pengar och kommunerna får mer, precis som det var tänkt. Men poängen med upplägget är att det blir lättare för regeringen att klara utgiftstaket.
Utgiftstaket infördes 1997 för att komma till rätta med de statsfinansiella problemen. Syftet med ordningen är, för att tala med Ekonomistyrningsverket, "att uppnå en god kontroll av statens finanser". Syftet med regeringens tricksande är att slippa den kontrollen.
Vad avser finansministern att göra med anledning av Riksgäldskontorets yttrande om att kreditering på skattekontot är ett sätt att gå runt utgiftstaket i budgetlagen?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:948 besvarad av Pär Nuder
den 15 februari
Svar på fråga 2004/05:948 om utgiftstaket i budgetlagen
Finansminister Pär Nuder
Cecilia Widegren har frågat vad jag avser att göra med anledning av Riksgäldskontorets yttrande om att kreditering på skattekonto är ett sätt att gå runt utgiftstaket i budgetlagen.
Den kritik som Riksgäldskontoret anfört gäller att stödet till kompetensutveckling av kommunal personal i promemorian Kvalitetsutveckling inom den kommunala vården och omsorgen om äldre genom kompetensutveckling för personalen (dnr S2004/9557/ST) föreslås ske genom kreditering av kommunernas skattekonton. Stödet skulle därmed redovisas som en minskad skatteinkomst och inte som en utgift på statsbudgeten.
Inledningsvis vill jag erinra om att det aktuella stödet aviserades i budgetpropositionen för 2005. Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet och det slutliga regeringsförslaget i ärendet är ännu inte färdigt.
Lagen (1996:1059) om statsbudgeten föreskriver som huvudregel att inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto på statsbudgeten (17 § första stycket). Detta hindrar emellertid inte att regeringen på ett avgränsat område kan föreslå riksdagen att genom annan lag besluta om avvikelser från dessa regler. Det får sedan ankomma på riksdagen att pröva skälen för förslaget och ta ställning till lagförslaget. Denna ordning, som är i överensstämmelse med sedvanliga lagstiftningsprinciper, har tillämpats för bland annat ett antal anställningsfrämjande insatser. Det finns också skäl att nämna att det i budgetlagen saknas bestämmelser om hur utgiftstaket ska definieras.
Mitt svar till Cecilia Widegren är därför att när regeringen inom kort lämnar ett förslag till riksdagen i den aktuella frågan kommer förslaget till finansiering av stödet att vara utformat i enlighet med budgetlagen eller annan lagstiftning.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.