Utförsäljning av allmännyttiga hyresrätter
Skriftlig fråga 2017/18:595 av Nooshi Dadgostar (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-01-18
- Överlämnad
- 2018-01-18
- Anmäld
- 2018-01-19
- Svarsdatum
- 2018-01-31
- Sista svarsdatum
- 2018-01-31
- Besvarad
- 2018-01-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Peter Eriksson (MP)
De kommunala bostadsföretagen, allmännyttan, har länge haft en särställning på den svenska bostadsmarknaden. Allmännyttan ägs av medborgarna gemensamt och har till uppgift att tillhandahålla hållbara och prisvärda bostäder för alla. Allmännyttan har över tid tagit ett stort samhällsansvar som bostadsbyggare, förvaltare och utvecklare av bostadsområden.
En stark allmännytta är avgörande för en social bostadspolitik och för att klara bostadsförsörjningen i kommunerna. De senaste 20 åren har allmännyttans andel av det totala bostadsbeståndet reducerats kraftigt, från 38 till 29 procent. År 2016 slogs rekord i kommunala utförsäljningar då närmare 15 000 allmännyttiga hyresrätter såldes till privata fastighetsägare.
Argumenten för utförsäljningarna har varit att dels få in fler aktörer på hyresmarknaden och minska allmännyttans dominans i vissa bostadsområden, dels få in kapital till de allmännyttiga bostadsbolagen i syfte att bygga nya hyresrätter. Vänsterpartiet kan dock konstatera att allmännyttans nybyggnation i de flesta fall inte motsvarar avyttringen. Successivt reduceras allmännyttan medan de privata fastighetsägarna ökar sin andel av det totala bostadsbeståndet. De tio största privata bolagen har i dag 198 000 hyresbostäder, de tio största kommunala har 220 000 bostäder.
De allmännyttiga hyresrätter som privatiseras har dessutom i regel en relativt rimlig hyra och kan efterfrågas av personer med lägre inkomster. De allmännyttiga lägenheter som nyproduceras har i regel en betydligt högre hyra och kan därmed inte efterfrågas av låginkomsttagare. Utförsäljningarna bidrar således till att minska andelen allmännyttiga hyresrätter som folk har råd att efterfråga.
Vänsterpartiet ser allvarligt på utförsäljningen av allmännyttiga hyresrätter. En reducerad allmännytta försvårar möjligheterna att bedriva en social bostadspolitik och minskar kommunernas möjlighet att klara bostadsförsörjningen, vilket visat sig med all önskvärd tydlighet i de kommuner som sålt ut hela eller stora delar av sitt allmännyttiga bostadsbestånd.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:
Vilka initiativ tänker statsrådet vidta för att minska utförsäljningen av allmännyttan och därigenom stärka och utveckla allmännyttans ställning?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:595 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)
N2018/
00357/PBB
Näringsdepartementet
Bostads- och digitaliseringsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:595 av Nooshi Dadgostar (V)
Utförsäljning av allmännyttiga hyresrätter
Nooshi Dadgostar har frågat mig vilka initiativ jag tänker ta för att minska utförsäljningen av allmännyttan och därigenom stärka och utveckla allmännyttans ställning.
Kommunerna har bostadsförsörjningsansvaret och det är viktigt att kommunerna bedriver en ändamålsenlig planering för bostadsförsörjningen. I många kommuner är allmännyttiga bostadsbolag ett viktigt verktyg i arbetet. Kommunerna arbetar utifrån olika lokala förutsättningar och omständigheter och frågor om försäljningar av det allmännyttiga beståndet är en kommunal angelägenhet.
Enligt lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (allbolagen), som gäller sedan 1 januari 2011, ska sådana företag bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer, men ska med den begränsningen i allmännyttigt syfte huvudsakligen förvalta fastigheter i vilka bostadslägenheter upplåts med hyresrätt, främja bostadsförsörjningen i den eller de kommuner som är ägare till bolaget samt erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget.
I det övergripande allmännyttiga syftet ingår exempelvis att tillgodose olika bostadsbehov, dvs. inte enbart för grupper med särskilda behov eller som av olika skäl har en svag ställning på bostadsmarknaden, utan även att tillhandahålla ett varierat bostadsutbud av god kvalitet som kan attrahera olika hyresgäster. Hur kommunen och dess bostadsföretag arbetar med dessa frågor är helt beroende på de lokala förutsättningarna och de lokala behoven. Ett kommunalt bostadsföretag är ett mycket viktigt verktyg för kommunen och det är kommunen som genom ägardirektiv och den valda styrelsen kan och ska styra sitt bostadsföretag så det långsiktigt bidrar till bostadsförsörjningsbehoven.
Det är viktigt att kommunerna är aktiva i sitt arbete med bostadsförsörjningsfrågor. Därför har regeringen bland annat tillsatt en utredning för att se över hur kommunal planering för bostäder kan stärkas ytterligare. Kommunerna behöver ha en sammanhängande bild av behoven i såväl kommunen som regionen, annars finns en risk att nödvändiga åtgärder inte kommer till stånd. Jag vill understryka att allmännyttan har en mycket viktig roll att spela på svensk bostadsmarknad, särskilt nu när vi behöver få fler bostäder till rimliga kostnader. En aktiv politik i kommunerna, exempelvis tydliga ägardirektiv och uppdrag till bolagen att utveckla allmännyttan, är viktigt för allmännyttans ställning. Den ovan refererade utredningen ska redovisa senast den 30 april 2018 och jag vill inte föregå dess slutsatser.
Stockholm den 29 januari 2018
Peter Eriksson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.