utförsäkring från a-kassan
Skriftlig fråga 1998/99:496 av Bäck, Laila (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-03-24
- Besvarad
- 1999-03-31
- Anmäld
- 1999-04-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 mars
Den 1 januari försvann ALU (arbetslivsutveckling) som arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Det ersätts i stället med APR (arbetspraktik). Det har för en del arbetsförmedlingar inneburit en hel del problem. I Vansbro kommun har arbetsförmedlingen fått sina anslag minskade med 3 miljoner kronor för år 1999, det innebär att det finns utrymme i budgeten för bara fem stycken APR-platser varje månad. I det gamla systemet med ALU stod respektive a-kassa för ersättningen under tiden som den arbetslöse deltog i åtgärden. Vad gäller APR så är det arbetsförmedlingen som skall stå för ersättningen. Det här har inneburit att den 1 mars så blev en långtidsarbetslös man utförsäkrad från sin a-kassa. Arbetsförmedlingen har vidtagit alla tänkbara åtgärder, men på grund av de minskade medlen så räcker det inte till APR-platser för alla som behöver det.
Min fråga till näringsministern blir därför:
Vad avser näringsministern att vidta för åtgärder så att inte fler människor blir utförsäkrade från a-kssan?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:496 besvarad av Näringsminister Björn Rosengren
- Näringsminister Björn Rosengren
den 31 mars
Laila Bäck har frågat vilka åtgärder jag kommer att vidta för att inte fler människor skall bli utförsäkrade från arbetslöshetsförsäkringen. Laila Bäck menar att när arbetslivsutveckling (ALU) ersattes med arbetspraktik från den 1 januari 1999 så ledde det till problem för arbetsförmedlingarna. Exempelvis har arbetsförmedlingen i Vansbro fått minskade anslag för år 1999, vilket medfört att det bara finns utrymme för ett litet antal praktikplatser varje månad.
Laila Bäck tar upp en mycket viktig fråga, nämligen hur man undviker att personer i onödan blir utförsäkrade från arbetslöshetsförsäkringen. Jag vill först reda ut ett missförstånd. Ersättningen vid deltagande i ALU belastade från början samma anslag som arbetslöshetsersättningen. Sedan år 1997 gäller emellertid att ALU belastar åtgärdsanslaget, dvs. samma anslag som vid deltagande i arbetspraktik.
Det är riktigt att riksdagen beslutat att bevilja ett lägre belopp för arbetsmarknadspolitiska åtgärder för år 1999 jämfört med år 1998. Detta sker mot bakgrund av dels det förbättrade läget på arbetsmarknaden, dels att Arbetsmarknadsverket (AMV) under en följd av år inte förbrukat de medel för arbetsmarknadspolitiska åtgärder som stått till verkets förfogande. Fördelningen av medlen ut till länen görs av Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Finner AMS att medlen inte utnyttjas effektivt, ankommer det på AMS att göra en omfördelning av dessa. Detta är inte en fråga för regeringen.
Sverige befinner sig nu i en konjunkturuppgång med en ökning av antalet sysselsatta. Regeringen har därför givit arbetsmarknadspolitiken en större tillväxtinriktning än tidigare. Detta har gjorts för att understödja uppgången så att den, och därmed också tillväxten, blir så kraftig som möjligt. I och med att volymmålet har tagits bort för AMV kan arbetsförmedlingarna i ökad utsträckning köpa in yrkesutbildningar som motsvarar arbetsgivarnas behov. Detta ökar möjligheterna för de arbetslösa att få ett nytt arbete och motverkar flaskhalsar på arbetsmarknaden.
Fortfarande är det en viktig uppgift för arbetsmarknadspolitiken att se till att de arbetslösa har en sådan utbildning och arbetslivserfarenhet att de kan konkurrera om de lediga jobb som finns. Det är angeläget att man inte bara jämför hur många ALU-platser som fanns för år 1998 jämfört med antalet arbetspraktikplatser för år 1999. Man bör också fundera över om det finns något effektivare sätt för den arbetslöse att åter komma i arbete, t.ex. via en utbildning. Det kan vara en arbetsmarknadsutbildning eller en utbildning inom ramen för kunskapslyftet.
Den omläggning som skett av politiken kan och får inte tolkas som att regeringen accepterar att antalet utförsäkrade ökar. I AMV:s mål - och därmed också i arbetsförmedlingens huvuduppgifter - ingår att minska långtidsarbetslösheten och förhindra långa tider utan reguljärt arbete. Redan nu gäller alltså att särskild uppmärksamhet skall riktas mot personer som har svårt att komma åter i arbete och bland dessa återfinns de som riskerar att bli utförsäkrade.
Mot denna bakgrund finner jag att det i dag inte föreligger något behov att från regeringens sida vidta ytterligare åtgärder med anledning av utförsäkring. Jag avser dock att noga följa utvecklingen.
den 29 mars
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.