Utflyttning av trålgräns på prov
Skriftlig fråga 2021/22:1651 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-05-31
- Överlämnad
- 2022-05-31
- Anmäld
- 2022-06-01
- Svarsdatum
- 2022-06-08
- Sista svarsdatum
- 2022-06-08
- Besvarad
- 2022-06-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Moderaterna ser mycket positivt på att regeringen äntligen har fattat beslut om att trålgränsen i Östersjön ska flyttas ut. Det uppdrag som Havs- och vattenmyndigheten har fått lämnar dock flera frågetecken. Den uppmärksamme läsaren kan tolka uppdraget som att detta enkom handlar om ett rent vetenskapligt projekt rörande konsekvenser av en utflyttning av trålgränsen och som främst ska handla om datainsamling och slutredovisas 2027. Det är en bild som förstärks av regeringens eget pressmeddelande från den 20 maj 2022. Där står det bland annat:
Syftet med försöket är att långsiktigt kunna klargöra orsakerna till de senaste årens negativa utveckling av strömming i Östersjöns kustområden och utvärdera effekterna på strömmingsbestånden när det gäller biomassa, bestånds- och populationsstruktur. Effekterna av fiskeriförvaltningsåtgärderna avseende fiskets påverkan behöver kunna särskiljas från andra påverkansfaktorer såsom miljö- och klimatfaktorer, påverkan av predation av exempelvis säl och skarv samt konkurrens med andra fiskarter.
Moderaterna välkomnar självfallet följeforskning av en utflyttad trålgräns men blir konfunderade över på vilket sätt regeringen i så fall avser att agera då det gäller proaktiva åtgärder såsom adaptiv förvaltning, begränsning av skarv- och sälpopulationer etcetera. Det är proaktiva åtgärder som är så välbehövliga för att rädda de hotade fiskebestånden och som samtidigt kan ge ökad kunskap.
Med hänvisning till ovan vill jag fråga statsrådet Anna-Caren Sätherberg:
Är uppdraget till Havs- och vattenmyndigheten enkom att betrakta som ett vetenskapligt projekt för att samla data och studera själva utflyttningen av trålgränsen, eller möjliggör det även att proaktiva åtgärder kan vidtas under projektets gång?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1651 besvarad av Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Svar på fråga 2021/22:1651 av Betty Malmberg (M)
Utflyttning av trålgräns på prov
Betty Malmberg har frågat mig om uppdraget till Havs- och vattenmyndigheten enkom är att betrakta som ett vetenskapligt projekt för att samla data och studera själva utflyttningen av trålgränsen, eller även möjliggör att proaktiva åtgärder kan vidtas under projektets gång.
Jag vill inleda med att tacka för Moderaternas positiva respons på regeringens beslut i frågan. För regeringen är fisket och strömmingens beståndsutveckling i Östersjön viktiga frågor. Regeringen har nyligen fattat flera beslut för att stärka förutsättningarna för fisket och för återhämtningen av bestånden. Samtidigt är vi väl medvetna om att det behövs mer forskning och vetenskap för att fastställa vad som har orsakat de senaste årens negativa trender för strömmingen. Havs- och vattenmyndigheten har inte kunnat fastställa orsakssamband och pekar på många faktorer som påverkar fiskebestånden.
Regeringen har nu gett Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt med införande av fiskeriförvaltningsåtgärder som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg oavsett flagg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön. Vi gör detta i syfte att kunna utvärdera det pelagiska fiskets effekter på sill- och strömmingsbeståndens biomassa samt deras storleks-, bestånds- och åldersstruktur.
I detta uppdrag ingår att upprätta avgränsade försöksområden med tillhörande referensområden längs ostkusten från Kalmar i syd till Bottniska viken i norr. Myndigheten ska inom dessa områden införa fiskeriförvaltningsåtgärder genom ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som ska pågå fram till 2027. Åtgärderna förväntas motsvara de begränsningar som gäller innanför trålgränsen och ska kunna jämföras med referensområden där fiske kan fortsätta bedrivas. Regeringen har bedömt att fler områden behöver omfattas av uppdraget än det som myndigheten analyserade i sitt tidigare uppdrag, i syfte att kunna hantera skillnader längs den svenska kusten. Myndigheten har därför inte begränsats i fråga om avstånd från kusten, för att kunna omhänderta de frågeställningar som väckts rörande strömmingen i Bottniska viken. Genom ett tillägg i uppdraget har regeringen även möjliggjort för myndigheten att undanta fiske som bedrivs i forskningsverksamhet för att utvärdera olika åtgärder såsom minskad konkurrens med andra fiskarter. Syftet med försöket är att långsiktigt kunna omhänderta frågeställningarna och stärka orsakssambanden vad gäller vilka faktorer som bidrar till de senaste årens negativa utveckling av strömming i Östersjöns kustområden. Baserat på analyserna ska myndigheten föreslå eventuella påföljande fiskeregleringar eller åtgärder som inte är fiskerirelaterade.
Utöver tillägget kan Havs- och vattenmyndigheten fortsatt vidta de åtgärder som bedöms nödvändiga utifrån myndighetens uppgift och mandat under projektets gång.
Regeringen har utöver det aktuella uppdraget även möjliggjort licensjakt på både gråsäl och knubbsäl. Havs- och vattenmyndigheten ska även redovisa myndighetens arbete med att följa upp effekterna av licensjakt på säl.
Regeringen har under maj 2022 även gett Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att revidera den nationella förvaltningsplanen för storskarv för att kunna inkludera fler perspektiv, ökad kunskap samt förändrade jaktbestämmelser. Myndigheterna ska även sammanställa kunskap om storskarvens effekter på fiskbestånden och genomföra predations- och födosöksstudier.
Regeringen bedömer att ovanstående uppdrag bör ses som en del av ett helhetsgrepp för att ge stöd åt en mer adaptiv och ekosystembaserad förvaltning som kan stärka fiskbestånden, det kustnära fisket och en konkurrenskraftig fiskerinäring i sin helhet.
För mig och regeringen är det viktigt att det även i framtiden finns förutsättningar för en god havsmiljö, ett yrkesfiske och en konkurrenskraftig fiskerinäring som levererar och bereder fiskeriprodukter i Sverige.
Stockholm den 8 juni 2022
Anna-Caren Sätherberg
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.