utflaggningen av svenska fartyg
Skriftlig fråga 1997/98:984 av Brandin, Claes-Göran (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-08-04
- Anmäld
- 1998-08-10
- Besvarad
- 1998-08-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 4 augusti
Utflaggningen av svenska fartyg försvårar möjligheten för landets försörjning vid ofred. Under den senaste tiden har ett stort antal fartyg försvunnit från den svenska handelsflottan. 27 fartyg flaggades ut bara under 1997 och utflaggningen riskerar att fortsätta.
Kommerskollegiet har på grund av denna situation nyligen uttryckt stor oro inför Sveriges försörjningssituation i händelse av ett krisläge.
Med en alltför liten handelsflotta under svenskt flagg gör Kommerskollegiet bedömningen att det kan bli problem att hålla i gång utrikeshandeln. Svensk industriproduktion ser också helt annorlunda ut än under andra världskriget. Fem stora företag står för 25 % av exporten och de företagen är utspridda i många länder. Varor och tjänster importeras och exporteras.
Mot den bakgrunden anser myndigheten att det är rimligt att staten ger stöd till den svenskflaggade sjöfarten.
Vilka åtgärder avser ministern vidta för att komma till rätta med hotet mot den svenska försörjningen genom utflaggningen av svenska fartyg?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:984 besvarad av , ()
- Kommunikationsminister Ines Uusmann
den 19 augusti
Claes-Göran Brandin har frågat försvarsministern vilka åtgärder han avser att vidta för att komma till rätta med det hot mot den svenska försörjningssituationen i krislägen som utflaggningen av svenska fartyg utgör. Arbetsfördelningen inom regeringen är sådan att denna fråga faller på mig att besvara.
Sveriges geografiska läge gör att sjöfarten svarar för den klart övervägande delen av transporterna till och från utlandet. Den svenska handelsflottans konkurrensproblem började märkas redan i mitten av 70-talet. Sedan dess har den del av den svenska handelsflottan som för svensk flagg minskat med dryga 70 %. Enligt Kommerskollegium, vilken är den myndighet som ansvarar för handelspolitik och utrikeshandel, kan detta innebära betydande svårigheter när det gäller att genomföra godstransporter till och från Sverige i krislägen.
I 1996 års försvarsbeslut slog riksdagen fast att de säkerhetspolitiska förändringarna i vår omvärld och det svenska EU-medlemskapet leder till en betydligt stabilare försörjningssituation för Sverige. I Försvarsberedningens rapport Svensk säkerhetspolitik i ny omvärldsbelysning (Ds 1998:9) blir detta än tydligare. Dessutom medför den tilltagande globaliseringen och den internationella integrationen av produktion och handel att länder knyts närmare varandra i ett ömsesidigt beroendeförhållande. Detta är en utveckling som gynnar såväl internationellt samarbete som säkerhet och fred.
Sjöfartens konkurrenssituation och övriga förutsättningar gör att branschen kännetecknas av speciella särdrag med en nästan total internationell, global konkurrens.
Riksdagens sjöfartspolitiska beslut från år 1996 avsåg att främst tillförsäkra den svenska handelsflottan rimliga konkurrensvillkor inom ramen för EG:s dåvarande regelverk. Även beredskapsskäl angavs. Sedan detta beslut togs har sjöfartsnäringen dock förändrats. Bl.a. har EU beslutat om en förlängning av och nya riktlinjer för statsstödet till sjöfartsnäringen.
Flera länder inom EU har inom ramen för de nya riktlinjerna förstärkt sina näringspolitiska insatser på sjöfartsområdet, bl.a. Nederländerna och Tyskland. Detta har påverkat den svenska handelsflottans konkurrenskraft negativt. I en skrivelse till Sveriges Redareförening den 6 november 1997 anger regeringen att inriktningen av det sjöfartspolitiska arbetet skall vara att snabbt också i Sverige pröva förutsättningarna att ytterligare kunna reducera den svenska handelsflottans bemanningskostnader.
Regeringen har i 1998 års ekonomiska vårproposition (1997/98:150) angivit att man avser återkomma med konkreta förslag till lösningar i dessa frågor i budgetpropositionen för år 1999.
I avvaktan på detta har regeringen beslutat om att från den 1 juli 1998 tillfälligt öka bidraget till sjöfarten genom att höja bidraget till kostnader för socialavgifter från 29 000 till 45 000 kr per kalenderår och årsarbetskraft inom ramen för den av riksdagen beslutade reviderade budgeten för Rederinämnden.
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.